Advokaten: Han är givetvis besviken över beslutet
Sture Bergwalls advokat Angelica Rigborn delar inte Justitiekanslerns bedömning att Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, inte är berättigad skadestånd för de år han satt inlåst. Det säger hon till Dagens Nyheter. Hon har redan hunnit tala med Bergwall.
– Han är givetvis besviken, säger Rigborn.
Hon säger också att hon är öppen för att stämma staten för att få ut en ersättning, men att hon först ska läsa igenom beslutet noga för att se hur hon ska gå vidare.
bakgrund
Sture Bergwall
Wikipedia (sv)
Sture Ragnar Bergwall (även känd som Thomas Quick, ett namn han bar 1992–2002), född 26 april 1950 i stadsdelen Källviken i Falun, är en svensk man som dömdes för ett flertal mord utan att några vittnen eller tekniska bevis direkt bundit honom till brotten. Han erkände ett trettiotal mord som skulle ha begåtts i Sverige, Norge, Danmark och Finland mellan år 1964 och 1993, och dömdes för åtta av dem. Sedan 2013 är han dock frikänd från samtliga. Bergwall hade tidigare lagförts för andra grova våldsbrott såsom grovt rån och försök till dråp och varit under psykiatrisk behandling från tonåren.
I en dokumentärfilm av Hannes Råstam som sändes i Sveriges Television i december 2008 tog Bergwall tillbaka alla sina erkännanden om mord. År 2009 lämnades en första resningsansökan in angående ett av morden (Yenon Levi) och resning beviljades efter beslut från Svea hovrätt samma år. Överåklagare Björn Ericson motsatte sig inte att fallet skulle tas upp på nytt men Christer van der Kwast ansåg att Ericson dragit fel slutsatser. Chefsåklagare Eva Finné beslutade 2010 att lägga ner åtalet och frikännande dom meddelades samma år; detta på yrkande av Bergwall, utan att åtalet prövades på nytt av tingsrätten. Sedan dess har han frikänts från ansvar för alla andra mord han tidigare dömts för, samtliga utan att rätten prövat sakfrågan. Detta gällande för morden på Therese Johannesen, Johan Asplund, Trine Jensen, Gry Storvik samt paret Marinus och Janni Stegehuis. Det sista åtalet mot Bergwall, för det påstådda mordet på Charles Zelmanovits, lades ned 2013 och han frikändes senare. Den sista frikännande domen vann laga kraft den 26 november samma år.Regeringen beslutade i november 2013 att utse professor emeritus i statsvetenskap, Daniel Tarschys, till särskild utredare med uppgift att ”granska och redovisa rättsväsendets och vårdens agerande i samband med [...] att Sture Bergwall blev dömd för åtta mord” samt ”analysera om det har förekommit strukturella brister i rättsväsendets och vårdens agerande i samband med de aktuella brottmålsprocesserna”. Den 19 mars 2014 meddelade Förvaltningsrätten i Falun att Sture Bergwall skulle få lämna Säters sjukhus för fortsatt villkorad behandling i öppenvård.Den 16 april 2015 meddelades det att Sture Bergwall var utskriven från den psykiatriska öppenvården. Han var först med att bekräfta nyheten på sitt Twitter-konto där han skrev "Fri! Fri på riktigt!". Idag är Bergwall helt utskriven från rättspsykiatrin och bosatt i en mindre ort i Jämtland.
Sture Bergwall tog sig namnet Thomas Quick när mordutredningarna mot honom började i början av 1990-talet. Förnamnet var efter hans påstådda första offer, Thomas Blomgren, och efternamnet var hans mors flicknamn. Våren 2002 återtog han sitt tidigare namn Sture Bergwall. I media har han också kallats ”Sätermannen”.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen