Allt du behöver veta om tyska valet

Den 6 november förra året meddelar förbundskansler Olaf Scholz att han inte längre har förtroende för finansminister Christian Lindner efter ett bråk om budgeten. Det leder till att den så kallade trafikljuskoalitionen – och därmed regeringen – bestående av socialdemokratiska SPD, liberala FDP och De gröna faller.

Konsekvensen blir en misstroendeomröstning där Scholz förlorar. Nyval utlyses till den 23 februari 2025.

Valet är till förbundsdagen, vilket innebär alla platser i Tysklands federala parlament. Antalet platser i förbundsdagen varierar men den 23 februari kommer det vara 630. Det innebär alltså att det krävs 316 mandat för att få majoritet.

Det är förbundsdagen som utser förbundskanslern.

I Tyskland har man ett så kallat blandat valsystem. Det innebär förenklat att varje väljare har två röster – en för att rösta på sin favoritkandidat i sin valkrets och en för att rösta på ett parti.

Den kandidat som får flest röster får valkretsens plats i förbundsdagen. Partier som får minst 5 procent av andrarösterna får mandat i förbundsdagen.

Vallokalerna är öppna mellan 08.00 och 18.00 och alla tyska medborgare över 18 år är röstberättigade.

Friedrich Merz, CDU. Förmodligen Tysklands näste förbundskansler, åtminstone om man ser till de senaste opinionsmätningarna. Merz har lovat att begränsa invandringen, sänka skatterna och sätta ekonomins återhämtning framför klimatet.

Olaf Scholz, SPD. Landets sittande förbundskansler vars stöd rasat under mandatperioden, bland annat till följd av Tysklands haltande ekonomi. Har lovat att stötta låginkomsttagare och begränsa invandringen. Kritiker anklagade Scholz för att ”göra en Biden” när han inte lämnade över stafettpinnen till någon annan.

Alice Weidel, AFD. För första gången sedan AFD startades 2013 har partiet nominerat en kanslerkandidat. AFD är ett ytterhögerparti som förespråkar massdeportation av invandrare och vill stoppa sanktionerna mot Ryssland.

Robert Habeck, De gröna. Har varit vice förbundskansler under Scholz. Under Habecks ledning har De gröna rört sig mer mot mitten, tagit ställning för stödet till Ukraina och vill se större satsningar på den gröna omställningen.

Sahra Wagenknecht, BSW. Uppstickarpartiet som grundades förra året. Partiet är uppkallat efter Sahra Wagenknecht själv och beskriver sig själva som ett vänsterkonservativt alternativ till AFD. Förespråkar strikt invandringspolitik och är emot stödet till Ukraina.

Tyskland har det senaste året drabbats av en rad dödliga attacker utförda av personer med invandrarbakgrund. Så sent som den 13 februari skadades ett trettiotal personer när en 24-årig asylsökande man från Afghanistan körde rakt in i en folkmassa i München.

Dåden har lett till en ökad press på politikerna att föra en hårdare invandringspolitik.

Att asylpolitiken och invandringsfrågan är viktig märks också i det växande stödet för ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland, AFD. Partiet är bland annat för massdeportation av invandrare och enligt opinionsmätningarna ser partiet ut att fördubbla sina mandat i förbundsdagen. Samtidigt har de stora partierna sagt att de kommer stänga ute AFD från allt inflytande i en regering.

Förutom invandring är ekonomi en av de hetaste valfrågorna. Europas största ekonomi har fått sig en törn efter att ha minskat två år i rad för första gången på flera decennier. Framför allt är det den tyska industrin som haltar och bakgrunden är dels stigande energipriser, ökad konkurrens från Kina och en digitalisering på efterkälken.

Andra viktiga väljarfrågor är klimat och miljö, försvar samt utrikesfrågor som till exempel stödet till Ukraina.

De senaste siffrorna från opinionsinstitutet Insa pekar på en klar seger för CDU/CSU. I skrivande stund ser de ut att få 30 procent av rösterna, vilket i så fall är en uppgång med knappt 6 procentenheter sedan förra valet 2021.

Ett annat parti som stiger i opinionen är AFD. I samma mätning får ytterhögerpartiet 22 procent – en ökning med nästan 12 procentenheter jämfört med partiets resultat för fyra år sedan.

För Scholz parti SPD går det betydligt sämre. Partiet ser ut att få runt 15 procent av väljarstödet vilket är ett ras på över 10 procentenheter jämfört med 2021.

Nystartade vänsterkonservativa Bündnis Sahra Wagenknecht ser ut att ta plats i förbundsdagen. Partiet får 5,5 procent i Insas mätning.

Med allra största sannolikhet blir det alltså CDU-ledaren Friedrich Merz som får bilda regering och blir landets näste förbundskansler. Men han lär inte få majoritet utan kommer behöva söka stöd hos andra partier.

En undersökning som tyska Welt har tagit del av visar att väljarna helst ser att Merz bildar koalition med SPD, följt av AFD och därefter De gröna. De stora partierna, inklusive CDU och SPD, har däremot uteslutit ett samarbete med AFD.

Det återstår att se hur det blir. De preliminära valresultaten väntas trilla in under söndagskvällen medan det slutgiltiga resultatet förmodligen dröjer ett par dagar.