Hem
(TT)

Analys: Rimligt att terror frodas i fragilt Belgien

Den belgiska staten är ”mjuk och splittrad” vilket underlättar för terrorister, skriver Dagens Nyheters utrikespolitiska redaktör Annika Ström Melin i en analys.
”Vid sidan om tre regioner och tre språkområden finns dessutom tio provinser och 589 kommuner. Att Europas terrorister samlats i Belgien borde därför inte komma som någon överraskning. Den porösa federala strukturen skapar en tillåtande miljö för kriminella”, skriver hon.
Samtidigt är Bryssel en belägrad stad som väntar på resultat i jakten på den terrormisstänkte Salah Abdeslam och hans eventuella kumpaner.
– Arbetet är inte över. Vi går vidare, vi fortsätter under de timmar och dagar som går, betonade inrikesminister Jan Jambon i belgisk tv på måndagen.

bakgrund
 
Belgien
Wikipedia (sv)
Belgien, formellt Konungariket Belgien (nederländska: Koninkrijk België, franska: Royaume de Belgique, tyska: Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa. Belgien gränsar mot Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna. Belgien är en av grundmedlemsstaterna i Europeiska unionen och är säte för EU:s högkvarter, samt flera andra stora internationella organisationer som Nato. Belgiens yta uppgår till 30 528 km² och man har en befolkning på omkring 11 miljoner människor. Landet är den gränsöverskridande kulturella gränsen mellan german- och latineuropa och är hem till två huvudsakliga språkliga grupper, den nederländska, mestadels flamländare och fransktalande, främst valloner, plus en liten grupp av tysktalande. Belgiens två största regioner är det nederländskspråkiga Flandern i norr och de fransktalande sydliga regionen Vallonien. Huvudstadsregionen Bryssel, officiellt tvåspråkig, är en mestadels fransktalande enklav inom den flamländska regionen. En liten tyskspråkig gemenskap finns i östra Vallonien. Belgiens språkliga mångfald och tillhörande politiska och kulturella konflikter återspeglas i den politiska historien och dess komplexa regeringssystem. Historiskt ingick de nuvarande länderna Belgien, Nederländerna och Luxemburg i ett område som kallades Nederländerna och som täckte en något större yta än dagens Beneluxländer. Regionen kallades Belgica på latin på grund av den romerska provinsen Gallia Belgica som omfattade mer eller mindre samma område. Från slutet av medeltiden fram till 1600-talet var det ett välmående centrum för handel och kultur. Från 1500-talet fram till belgiska revolutionen 1830, när Belgien avskiljdes från Kungariket Förenade Nederländerna, utkämpades många slag mellan europeiska makter på hela Belgiens yta, vilket gör att det har kallats "Europas slagfält", ett rykte som stärktes genom båda världskrigen. Vid dess självständighet deltog Belgien ivrigt i industriella revolutionen och under 1900-talet hade man ett antal kolonier i Afrika. Den andra halvan av 1900-talet präglades av uppkomsten av kommunala konflikter mellan flamländarna och fransktalande som underblåstes av kulturella skillnader å ena sidan och en asymmetrisk ekonomisk utveckling av Flandern och Vallonien, å andra sidan. Dessa fortfarande aktiva konflikter har orsakat långtgående reformer av den tidigare enhetliga belgiska staten till en federal stat som kan leda till en delning av landet.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen