Analys: Sex and the city radikal även efter 20 år

Tjugo år efter att Sex and the city hade premiär är tv-serien fortfarande en kraft att räkna med, skriver författaren Jennifer Keishin Armstrong för BBC. Med sin frispråkighet bröt serien tabun och banade vägen för att kvinnor, exempelvis i reserverade Japan, vågade prata om sex och kräva mer från sina relationer.

Nyligen fick Kina en egen version av serien, skriver Keishin Armstrong. I dramat ”Ode to joy” upprörs en pojkvän när en av huvudkaraktärerna erkänner att hon inte är oskuld, vilket skulle vara ett tamt tema i originalserien. Men det sätter fingret på Sex and the Citys inflytande, som gjort att kulturellt specifika berättelser om kvinnor kunnat berättas på ett sanningsenligt sätt, menar hon.

SVT:s kulturjournalist Tali da Silva utforskar hur det är att se om serien tjugo år senare och plötsligt vara i målgruppen. Hon inser att den inte handlar om det hon trodde som tonåring, utan om hur man hanterar omvärldens förväntningar när man inte längre är ung vuxen utan bara vuxen. Att Carrie exempelvis vägrar nöja sig med något annat än en man som ger ”fjärilar i magen” blir större och kaxigare när man inser att det inte kommer från en 23-åring utan från en 36-åring, skriver da Silva som kallar serien ”ett stort fuck-you-finger till förväntningarna på en kvinnlig 30-plussare.”