Analys: Skadar Brasilien – men bra för demokratin
Vad skulle det egentligen innebära för Brasilien om presidenten Dilma Rousseff ställs inför riksrätt? Det frågar sig latinamerikaexperten Gretchen Helmke i en analys hos nyhetsbyrån Reuters.
Så länge militären stannar i sina baracker och presidenter i stället störtas genom konstitutionella metoder är det frestande att se det som ett gott tecken för demokratin, menar hon. Men även det som är bra för demokratin kan vara dåligt för landet.
Kärnfrågan är om tilliten till andra samhällsinstitutioner stärks eller försvagas när en president avsätts, skriver Helmke. ”Utvecklingen i andra latinamerikanska länder där presidenter tvingats bort från makten är tyvärr inget gott tecken för Brasilien.”
bakgrund
Dilma Rousseff
Wikipedia (sv)
Dilma Vana Rousseff, född 14 december 1947 i Belo Horizonte, Minas Gerais, är en brasiliansk ekonom, politiker för Arbetarpartiet (Partido dos Trabalhadores, PT) och Brasiliens president sedan 1 januari 2011. Hon var energiminister 2003–2005. Mellan 2005 och 2010 tjänstgjorde hon som stabschef för den dåvarande presidenten Lula da Silva. Rousseff valdes den 31 oktober 2010 till Brasiliens första kvinnliga president. Hennes motkandidat i valet var Sao Paulos guvernör José Serra.
bakgrund
Riksrätt
Wikipedia (sv)
En riksrätt är en domstol eller en domstolsliknande process med uppgiften att behandla åtal mot högre statliga ämbetsmän och befattningshavare, såsom regeringsmedlemmar, domare eller landets statschef. I Sverige avskaffades riksrätten 1974, och dessförinnan hade den inte använts på 120 år. Men i en del andra länder förekommer riksrättinstitutet alltjämt; i till exempel USA kan alla unionens befattningshavare och tjänstemän kallas till förhör i kongressen och kan också av representanthuset ställas inför riksrätt (impeachment) i senaten (se mer om detta längre ner).
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
