Hem
Arkivbild, klimatprotest/Syukuro Manabe. (TT.)

Analyser: Grattis världen – vältajmat och välplanerat

Vältajmat och välplanerat. Så beskriver SVT:s vetenskapsreporter Ulrika Engström och SR:s vetenskapskommentator Ulrika Björkstén det faktum att årets nobelpris i fysik går till klimatforskarna Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann, samt den teoretiska fysikern Giorgio Parisi.

I en analys skriver Ulrika Engström om årets rapport från FN:s klimatpanel IPCC om mänsklighetens klimatpåverkan, och att Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann lagt grunden till det vi i dag vet i ämnet.

Hon gratulerar hela världens befolkning till att forskare som Syukuro Manabe visat att mänskligheten behöver begränsa utsläppen.

SR:s Ulrika Björkstén säger att man kan förutspå att Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann lär få störst uppmärksamhet, även om Giorgio Parisi får ena halvan av årets fysikpris.

Det som belönas nu är de grundläggande beräkningar som gjort det möjligt att visa vilken påverkan människans utsläpp har på klimatet, säger Björkstén.

– Det är själva grunden för klimatpolitiken inte minst, som vi nu ser belönas.

bakgrund
 
Klaus Hasselmann
Wikipedia (en)
Klaus Hasselmann (born 25 October 1931 in Hamburg) is a leading German oceanographer and climate modeller. He is probably best known for developing the Hasselmann model of climate variability, where a system with a long memory (the ocean) integrates stochastic forcing, thereby transforming a white-noise signal into a red-noise one, thus explaining (without special assumptions) the ubiquitous red-noise signals seen in the climate. He was awarded the 2021 Nobel Prize in Physics jointly with Syukuro Manabe and Giorgio Parisi for groundbreaking contributions to the "physical modeling of earth's climate, quantifying variability and reliably predicting global warming."
bakgrund
 
Giorgio Parisi
Wikipedia (en)
Giorgio Parisi (born 4 August 1948) is an Italian theoretical physicist, whose research has focused on quantum field theory, statistical mechanics and complex systems. His best known contributions are the QCD evolution equations for parton densities, obtained with Guido Altarelli, known as the Altarelli–Parisi or DGLAP equations, the exact solution of the Sherrington–Kirkpatrick model of spin glasses, the Kardar–Parisi–Zhang equation describing dynamic scaling of growing interfaces, and the study of whirling flocks of birds. He was awarded the 2021 Nobel Prize in Physics "for the discovery of the interplay of disorder and fluctuations in physical systems from atomic to planetary scales."
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen