Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
(Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN)
Grekiska skuldkrisen

Andersson välkomnar grekisk uppgörelse

Av Jonathan Axelsson, Omni Next
Publicerad: 23 juni 2018
ANNONS

Finansminister Magdalena Andersson välkomnar eurogruppens uppgörelse om stora skuldlättnader för Grekland, som blev klar natten till midsommarafton.

Hade uppgörelsen uteblivit fanns det risk för en stökig reaktion på finansmarknaderna.

– Det säger något om situationen om man sitter på natten och diskuterar vad som ska hända 2060, sa hon till journalister vid ekofinmötet på midsommarafton, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

Andersson påpekade samtidigt att det ekonomiska läget i EU är betydligt bättre nu än vid den grekiska krisen för tre år sedan.

ANNONS
På ekofinmötet kunde EU:s finansministrar avföra Frankrike från EU:s svarta lista över länder med alltför stora budgetunderskott
direkt.omniekonomi.se

Läs tidigare

När det andra nödlånet är återbetalt 2032 ska den grekiska ekonomin ses över igen (22 juni)
CNBC
Andersson välkomnade eurogruppens uppgörelse om Grekland (22 juni)
direkt.omniekonomi.se
Grönt ljus för Grekland – tills vidare (22 juni)
TT
bakgrund
 
Grekiska skuldkrisen
Wikipedia (en)
The Greek government-debt crisis (also known as the Greek Depression) is the sovereign debt crisis faced by Greece in the aftermath of the financial crisis of 2007–08. Widely known in the country as The Crisis (Greek: Η Κρίση), it reached the populace as a series of sudden reforms and austerity measures that led to impoverishment and loss of income and property, as well as a small-scale humanitarian crisis. The Greek crisis started in late 2009, triggered by the turmoil of the Great Recession, structural weaknesses in the Greek economy, and revelations that previous data on government debt levels and deficits had been underreported by the Greek government. This led to a crisis of confidence, indicated by a widening of bond yield spreads and rising cost of risk insurance on credit default swaps compared to the other Eurozone countries, particularly Germany. The government enacted 12 rounds of tax increases, spending cuts, and reforms from 2010 to 2016, which at times triggered local riots and nationwide protests. Despite these efforts, the country required bailout loans in 2010, 2012, and 2015 from the International Monetary Fund, Eurogroup, and European Central Bank, and negotiated a 50% "haircut" on debt owed to private banks in 2011, which amounted to a €100bn debt relief. After a popular referendum which rejected further austerity measures required for the third bailout, and after closure of banks across the country (which lasted for several weeks), on June 30, 2015, Greece became the first developed country to fail to make an IMF loan repayment. At that time, debt levels had reached €323bn or some €30,000 per capita.
Annons
Betalar du rätt pris för ditt bredband? Jämför abonnemang på din adress
Bredbandsval
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Grekiska skuldkrisenGreklandEULuxemburgPierre MoscoviciEuropaMagdalena AnderssonUtrikespolitikPolitik

EU:s översyn av Greklands ekonomi avslutas

EU:s finansiella övervakning av Grekland avslutas i dag efter tolv år, skriver Reuters. Enligt landets premiärminister Kyriakos Mitsotakis är tolv år av ”smärta, ekonomisk stagnation och ett splittrat samhälle” över.

20 augusti 2022, 13.04
Stängs bankomat i Grekland.

Chefsekonom berömmer Greklands uppoffringar

Vid midnatt upphörde Greklands tredje och sista stödprogram, efter flera år av impopulära åtstramningsåtgärder. 289 miljarder euro har tagits emot i nödlån sedan 2010 och Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms handelskammare, säger att det finns skäl att vara försiktigt optimistisk.

19 augusti 2018, 21.16

S&P höjer prognos för Grekland till ”positiv”

Kreditvärderingsinstitutet S&P Global höjde på fredagen sin prognos för Greklands skulder till ”positiv”, från tidigare ”stabil”. Det skriver AFP. Motiveringen är att de politiska utsikterna i landet har förbättrats.

21 juli 2018, 11.56
Belgiens premisäminister Charles Michel tillsammans med Greklands premiärminister Alexis Tsipras vid Nato-mötet i Bryssel förra veckan.