AP-fond kan slänga ut miljöslarvande bolag
Sjunde AP-fonden hotar att svartlista sex globala energibolag som bryter mot Parisavtalet, om de inte vidtar åtgärder för att följa avtalets riktlinjer inom sex månader. Det skriver DI. Fondens vd Richard Gröttheim beskriver tilltaget som ”ett sista försök att skärpa tonen ytterligare” mot bolag som anses bryta mot klimatavtalet.
Bland de sex bolagen finns kanadensiska Transxanda, ryska Gazprom och amerikanska Exxon Mobil, vars vd Rex Tillerson nominerats till utrikesminister av USA:s tillträdande president Donald Trump.
bakgrund
FN:s klimatkonferens i Paris 2015
Wikipedia (sv)
Förenta nationernas klimatkonferens i Paris 2015 (COP21) ägde rum mellan den 30 november och 12 december 2015 i Paris, Frankrike och var den största samlingen av världsledare någonsin. Mötet hålls årligen mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, eller klimatkonventionen) och detta var det 21:a i ordningen. Konferensen har också funktion som 11:e mötet mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP11). Målet för politiker och förhandlare uppnåddes, nämligen att för första gången i historien komma överens om ett klimatavtal, det så kallade Parisavtalet, i vilket alla världens länder förbinder sig att bidra till en minskning av växthusgaser. Avtalet blev juridiskt bindande 4 november 2016, 30 dagar efter att 55 länder ansvariga för minst 55 % av utsläppen undertecknat det. Detta var bara några dagar innan det uppföljande mötet (COP22) inleddes i Marrakech.
Ett förväntat resultat enligt arrangörerna var att den globala uppvärmningen skulle begränsas till under 2 grader Celcius år 2100 jämfört med innan industrialismens början. Forskarna i FN:s klimatpanel 2009 har bedömt att detta krävs för att undvika allvarliga klimatkatastrofer. Ett sådant resultat kräver i sin tur att utsläppen av växthusgaser minskas med mellan 40 och 70 procent till år 2050 jämfört med 2010, och når en nollnivå år 2100, enligt FN:s klimatpanel. Detta mål överträffades av avtalet, som om det följs bedöms innebära endast 1,5 graders klimatuppvärmning.
Inför konferensen hade 146 nationella klimatpaneler publikt redovisat sina förslag till nationella klimatbidrag (så kallade Intended Nationally Determined Contributions, INDCs) innan den 1 oktober 2015. Dessa åtaganden uppskattades begränsa den globala uppvärmningen till 2,7 grader Celcius år 2100. Sverige lämnade inte något eget bidrag, utan hänvisade till EU:s förslag till INDC som utlovar en 40-procentig minskning av utsläppen till år 2030 jämfört med 1990.
Förväntningarna på mötet var stora, då de COP som föregått 2015 till stora delar hade gått ut på att förbereda ett avtal för 2015 och vara implementerat år 2020. Förberedande förhandlingar hölls under en för-COP-konferns i Bonn 19-23 oktober 2015, med miljöministrar från hela världen. Vid mötets inledning deltog från Sverige bland andra statsminister Stefan Löfvén och kung Carl XVI Gustaf, för att sedan lämna över till chefsförhandlare Anna Lindstedt.
bakgrund
Sjunde AP-fonden
Wikipedia (sv)
Sjunde AP-fonden (AP7) är en svensk statlig myndighet och en av de svenska AP-fonderna (allmänna pensionsfonderna). AP7 grundades 2000 och omorganiserades 2010 och förvaltar premiepensionsrätterna för de personer som inte valt att placera dem i annan fond/fonder och är således "icke-valsalternativ". Sjunde AP-fonden har två stycken fonder, en aktiefond och en räntefond. De utgör drygt en fjärdedel av det sammanlagda premiepensionskapitalet.
Fonden registrerades 1998 och redovisar moms under 40 miljoner SEK sedan 2000, samt har sin besöks- och utdelningsadress i Stockholm.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen