Hem
Ärkebiskop Martin Modéus.
Ärkebiskop Martin Modéus. (Fredrik Sandberg / TT / TT Nyhetsbyrån)

Ärkebiskopen: ”Måste hålla ihop kyrkan”

Svenska kyrkan måste kunna hålla ihop trots att prästerna tycker olika om samkönade vigslar. Det säger ärkebiskop Martin Modéus till SVT Nyheter Uppsala efter kyrkomötets beslut att utreda frågan vidare.

– Det här handlar om hur vi ska hålla ihop som kyrka och ändå kunna se att vi har olika uppfattningar, säger han.

Frågan har splittrat prästerna. I två öppna brev har över 240 präster argumenterat för respektive emot att alla präster ska vara skyldiga att viga samkönade par.

bakgrund
 
Kyrkomötet
Wikipedia (sv)
Kyrkomötet (äldre namn: allmänna kyrkomötet) är Svenska kyrkans högsta beslutande organ enligt svensk lag (Lag om Svenska kyrkan 6 §) och ska (enligt samma lags 2 §) väljas enligt demokratiska principer, något som annars inte är självklart, då Svenska kyrkan till sin bekännelse är en apostolisk kyrka. Tidigare fanns inom kyrkomötet två avdelningar med lekmän valda av lekmän och präster valda av präster. Dessa samverkande inom kyrkomötet. Detta förhållande brukar kallas ”den dubbla ansvarslinjen”, vilket definitionsmässigt innebär samverkan mellan kyrkans folkligt förankrad självstyrelse och prästerliga ämbetsförvaltning med samverkande, men från varandra avgränsade ansvarsområden. Kyrkomötet består av 251 ledamöter varav 249 valda i direktval med kandidatlistor (uppställda av nomineringsgrupper) av en valmanskår bestående av alla kyrkomedlemmar från 16 års ålder och uppåt för en mandatperiod om fyra år. Det fanns från början ingen procentspärr mot små nomineringsgrupper i kyrkovalet men 2024 beslutade kyrkomötet att från och med kyrkovalet 2025 tillämpa en spärr på 2 % till kyrkomötet, samt att ett fast mandat i stift ska krävas för att erhålla utjämningsmandat. Sedan kyrkovalet 2013 utses ytterligare två mandat av utlandsförsamlingarnas kyrkoråd. Ordförande i kyrkomötet är sedan 2013 centerpartisten Karin Perers från Västerås stifts valkrets. I kyrkomötets arbete deltar även biskoparna men de saknar rösträtt. Kyrkomötet sammanträder i Uppsala två gånger per år, normalt sett fyra dagar i månadsskiftet september-oktober (vecka 40) och tre dagar i november (vecka 47). Under den första sessionen arbetar ledamöterna i utskott. Där bereds de ärenden som kommit in till kyrkomötet genom skrivelser från kyrkostyrelsen eller motioner från ledamöterna och biskoparna. Under den andra sessionen, i november, fattar sedan kyrkomötet beslut i frågorna. Kyrkomötet väljer bland annat ledamöter till kyrkostyrelsen, som är Svenska kyrkans högsta verkställande ledning i administrativa frågor. I pastorala och dogmatiska frågor är i princip varje biskop inom kyrkan obunden av kyrkostyrelsens auktoritet. För samråd mellan biskoparna finns Biskopsmötet och för tillsyn av biskoparnas arbete finns Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen