Hem
En bild från ett bröllop i Enköping.
En bild från ett bröllop i Enköping. (FREDRIK SANDBERG / TT)

Präster får fortsatt avstå från att viga samkönade par

Det är fortsatt okej för svenska präster att avstå från att viga samkönade par. Linjen ligger kvar efter att kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, avslagit en motion om att ändra regelverket.

”Kyrkomötet beslutade att avslå motionen, men gav samtidigt kyrkostyrelsen i uppdrag att förtydliga Svenska kyrkans syn på vigsel och äktenskap”, skriver Svenska kyrkan i ett uttalande.

Tanken är att kyrkostyrelsen, kyrkomötets verkställande organ, senast 2028 ska ha förtydligat kyrkans syn på vigsel och äktenskap.

bakgrund
 
Kyrkomötet
Wikipedia (sv)
Kyrkomötet (äldre namn: allmänna kyrkomötet) är Svenska kyrkans högsta beslutande organ enligt svensk lag (Lag om Svenska kyrkan 6 §) och ska (enligt samma lags 2 §) väljas enligt demokratiska principer, något som annars inte är självklart, då Svenska kyrkan till sin bekännelse är en apostolisk kyrka. Tidigare fanns inom kyrkomötet två avdelningar med lekmän valda av lekmän och präster valda av präster. Dessa samverkande inom kyrkomötet. Detta förhållande brukar kallas ”den dubbla ansvarslinjen”, vilket definitionsmässigt innebär samverkan mellan kyrkans folkligt förankrad självstyrelse och prästerliga ämbetsförvaltning med samverkande, men från varandra avgränsade ansvarsområden. Kyrkomötet består av 251 ledamöter varav 249 valda i direktval med kandidatlistor (uppställda av nomineringsgrupper) av en valmanskår bestående av alla kyrkomedlemmar från 16 års ålder och uppåt för en mandatperiod om fyra år. Det fanns från början ingen procentspärr mot små nomineringsgrupper i kyrkovalet men 2024 beslutade kyrkomötet att från och med kyrkovalet 2025 tillämpa en spärr på 2 % till kyrkomötet, samt att ett fast mandat i stift ska krävas för att erhålla utjämningsmandat. Sedan kyrkovalet 2013 utses ytterligare två mandat av utlandsförsamlingarnas kyrkoråd. Ordförande i kyrkomötet är sedan 2013 centerpartisten Karin Perers från Västerås stifts valkrets. I kyrkomötets arbete deltar även biskoparna men de saknar rösträtt. Kyrkomötet sammanträder i Uppsala två gånger per år, normalt sett fyra dagar i månadsskiftet september-oktober (vecka 40) och tre dagar i november (vecka 47). Under den första sessionen arbetar ledamöterna i utskott. Där bereds de ärenden som kommit in till kyrkomötet genom skrivelser från kyrkostyrelsen eller motioner från ledamöterna och biskoparna. Under den andra sessionen, i november, fattar sedan kyrkomötet beslut i frågorna. Kyrkomötet väljer bland annat ledamöter till kyrkostyrelsen, som är Svenska kyrkans högsta verkställande ledning i administrativa frågor. I pastorala och dogmatiska frågor är i princip varje biskop inom kyrkan obunden av kyrkostyrelsens auktoritet. För samråd mellan biskoparna finns Biskopsmötet och för tillsyn av biskoparnas arbete finns Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen