Försvaret förbereder den största upprustningen på många år och satsningen kommer delvis att bekostas av skattehöjningar på alkohol och tobak. Det föreslår regeringen, skriver TT.

Regeringen har tidigare meddelat att skatterna på alkohol och tobak ska höjas 2023 och nu förbereder man för ytterligare höjningar under 2024.

Intäkterna från de båda skatterna ska ökas med sammantaget en miljard per år, enligt regeringskansliets beräkningar.

I ett pressmeddelande försvaras förslagen med att alkoholskatten inte har höjts sedan 2017 och att skatterna på tobak visserligen har räknats upp årligen men ändå inte hängt med den övriga prisutvecklingen i samhället.

Flera av de frågor som står i fokus under kyrkovalskampanjen ligger egentligen bortom kyrkopolitikens makt, enligt ärkebiskop Antje Jackelén.

I en intervju med TT exemplifierar hon med diskussionen om präster ska kunna vägra att viga samkönade par och om kyrkans företrädare ska avstå från att uttala sig i dagsaktuella politiska frågor. Jackelén säger att det är biskopens ansvar att bedöma om en person är lämplig att bli präst.

– Om man skulle ha en katalog över vilka åsikter eller beteenden en kandidat ska uppvisa så urholkar man själva tanken med biskopens ansvar och uppdrag. Det åligger biskopen att göra en samlad bedömning av varje prästkandidats lämplighet, säger hon.

Jackelén säger också att hon ”förvånats över” att det här lyfts fram som valfrågor.

Nästan fem miljoner personer har rösträtt i årets kyrkoval men deltagandet är lågt. Senaste kyrkovalet röstade 19 procent, vilket TT konstaterar var det högsta valdeltagandet sedan 1934.

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap, tror att sekulariseringen är en betydande anledning, liksom att de stora konfliktlinjerna mellan kandidaterna inte är kända.

Jan Strid, pensionerad universitetslektor som studerat kyrkovalen under 2000-talet, instämmer i den slutsatsen.

– Det är så mycket nu i det politiska livet som gör att kyrkovalet försvinner lite och det blir lite mörker över kyrkovalet. Det är andra frågor som dominerar, säger han till nyhetsbyrån.

På torsdag inleds C-stämman och samma dag är det tio år sedan Annie Lööf valdes till partiets ledare. I en stor intervju i Svenska Dagbladet förklarar Lööf att hon inte har några planer på att sluta utan kommer att ”ånga på” även framöver.

Tillfrågad om hon tror sig bli ihågkommen som den som tog C tillbaka till ett S-samarbete så svarar Annie Lööf:

– Jag ser vårt samarbete med Socialdemokraterna som lite av parenteser historiskt faktiskt. Jag hoppas jag blir ihågkommen som en partiledare som stod upp för våra värderingar och som fått igenom mycket konkret sakpolitik.

Expressens krönikör Johan Hakelius konstaterar att det finns en sak som inte kan nämnas i kyrkovalskampanjer utan att pinsam stämning uppstår. Den förste som nämner Gud i Sverige förlorar alltid och när detta sker i radio eller tv uppstår en märklig tystnad, menar han.

”Ett tänkt samförstånd uppstår mellan utfrågare och motdebattörer på ena sidan och lyssnare på den andra: vi har en sådan där konstig typ i studion. Låt oss hoppas att det inte smittar”, skriver Hakelius.

Anna Ardin, författare och diakon, skriver på Expressens kultursida att kyrkovalet inte står mellan ”politiska och ’opolitiska’ kandidater”.

”Valet handlar om vi överhuvudtaget ska ha en demokratisk folkkyrka som är öppen för dialog, kristet samhällsansvar och internationell solidaritet”, anser hon.

I en essä i Dagens Arena skriver Ingemar Olsson att kyrkan är en av få institutioner som inte enbart drivs av ekonomisk vinning.

”Den svenska folkkyrkan möter alla som vill och behöver. Den mäter dig inte”, konstaterar han.

Aftonbladets Anders Lindberg skriver på ledarsidan (oberoende socialdemokratisk) att det är viktigt att alla röstar i kyrkovalet för att kyrkan annars kommer att domineras av människor som ”graderar värdet av andras kristna tro”.

Han konstaterar att en stridsfråga i valet är att partier som Posk (politiskt obundna i svenska kyrkan), och Frimodig kyrka vill att präster ska kunna vägra att viga samkönade par.

”Lite kan man säga att dessa partier står för den kyrkliga motsvarigheten till att hala ner prideflaggor i kommuner där SD tagit över. Det beskrivs självklart som ’opolitiskt’ men där låter sig ingen luras. Högeråsikter är nämligen också ’politiska’”, skriver han.

Martin Tunström på Barometerns ledarsida (moderat) går igenom alla kyrkovalets alternativ och konstaterar att Posks huvudfråga har varit att driva en antipolitiseringslinje.

”I dag säger namnet inte mycket om gruppens kyrkliga inriktning. Men partiet är en konstruktiv och pragmatisk kraft som inte minst alltid lockat anställda i Svenska kyrkan och aktiva gudstjänstdeltagare”, skriver han.