Opinion Sverige är det enda landet i Norden som inte har haft en kvinnlig statsminister och ”situationen framstår som ett kapitalt misslyckande för de svenska partierna”, skriver två statsvetare på Aftonbladet Debatt.

De tar upp att utvecklingen i grannländerna har gått så fort att Sverige halkat efter trots att man historiskt sett tillhört en grupp länder som ofta gått i bräschen för jämställdhet.

”Medan Sverige står stilla och stampar har alla de andra länderna redan fått uppleva minst två regeringar ledda av kvinnor”, skriver debattörerna.

Statsvetarna anser att partierna måste ta ansvar för att Sverige ska få en kvinnlig statsminister.

”Det stora utbudet av mycket väl meriterade och skickliga kvinnliga politiker bör göra det till en enkel uppgift”.

Sverige och Storbritannien har kommit överens om att gemensamt utveckla nya stridsflygplan men Saab har än så länge inte fått någon order som gäller det nya avtalet, meddelar försvarsbolaget.

”Saab och brittisk industri står redo att bistå de svenska och brittiska regeringarnas önskemål och målsättningar”, skriver Saab i ett pressmeddelande.

Sveriges nuvarande Jas-projekt kommer att leva fram till 2040, det nya avtalet gäller vad som händer efter det, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT. Saab skriver att de tror att det nya avtalet kommer att främja den pågående långsiktiga utvecklingen av befintliga plattformar, inklusive Gripen.

Opinion Sverige borde ha som mål att skicka en svensk till Mars under 2030-talet. Det skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (L) på GT:s debattsida.

Han tar upp att det i morgon, lördag, är ett halvt århundrade sedan en människa för första gången landade på månen.

Haddad vill att målen i rymdstrategin vässas och att rymdlagen moderniseras. Där ingår det bland annat att satsa på fler astronauter och rymdturism.

”Sverige har tidigare visat att man kan räkna med oss i rymdsammanhang. Med rätt prioriteringar och höga ambitioner kan vi uppnå resultat”, skriver han.

Storbritannien planerar att utveckla ett nytt stridsflyg som kallas Tempest och Sverige går in som samarbetspartner i projektet, skriver SVT. Flyget planeras vara i drift år 2040.

Försvarsminister Peter Hultqvist påpekar att utvecklingen av stridsflyg är en lång process.

– Så vi tycker faktiskt att det är dags att börja med det som blir nästa generation efter Jas Gripen 39 E, säger han till SVT.

Sveriges regering har beslutat att inleda ett samarbete med Storbritannien för att utveckla ett nytt stridsflyg, rapporterar SVT Nyheter. Respektive försvarsminister har signerat ett avtal om saken, vilket offentliggjordes i dag.

– Det kan handla om att vi utvecklar nuvarande plan, det kan handla om ett nytt plan, det kan handla om att vi på olika sätt hjälper varandra med teknologier, säger försvarsminister Peter Hultqvist till SVT.

Överenskommelsen gäller i tio år och nästa höst ska parterna besluta om nästa steg i processen.

Opinion Ämnena spänner brett över dagens ledarsidor; tech, vård och hedersförtryck tar plats på agendan.

Expressens, Allehandas och Correns ledarsidor förfasas över att allvarliga förlossningsskador inte lex Maria-anmäls inom vården. Correns skribent Agnes Karnatz manar vården till att våga vara självkritisk. Allehandas Karin Bergkvist tycker att det är ”skamligt” att vården inte tar skadorna på allvar.

DI motsätter sig Frankrikes beslut att införa en specialskatt på stora techbolag och menar att den hämmar innovation och utveckling, medan BLT hurrar då de anser att konkurrensen blir snedvriden om amerikanska techjättar slipper undan skatt.

DN och Aftonbladet välkomnar regeringens initiativ till ny lagstiftning kring hedersförtryck. Skärpta straff och en lagändring kan hjälpa, men DN:s Elsa Kugelberg skriver att det är avgörande att ”förändra de sociala normer som ligger till grund för förtrycket.”

Opinion Lärarutbildningarna måste även ge god kompetens till att arbeta inom komvux. Det skriver Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik på DN Debatt.

Han menar att det i dag är oklart att det finns en separat läroplan för vuxenutbildningar och att regeringen i högskoleförordningen därför måste förtydliga lärarutbildningarnas uppdrag.

”Vuxenutbildningen, dess elever och lärare är mer värda än att mer eller mindre totalt ignoreras inom ramen för landets lärarutbildningar.”

Justitieminister Morgan Johansson (S) vill att straffet för brott mot knivlagen ska skärpas med anledning av rånmordet i Göteborg tidigare i veckan, skriver TT.

Regeringen skärpte nyligen straffet för vapenbrott, men vill gå längre än så.

– Det finns en risk att när man skärper straffen mot just den typen av vapen, att kriminella börjar använda sig av andra typer av vapen och nu talar jag om kniv.

S-ministern framförde även sina kondoleanser.

– Att en ung människas liv ska släckas på det här fullkomligt meningslösa sättet är förstås djupt tragiskt och våra tankar går förstås till de anhöriga.

M-ledamoten Hanif Balis bil har vandaliserats, skriver han på Twitter. Han gjorde upptäckten när han kom hem från en resa på torsdagen.

”Hela bilen är kvaddad – båda sidor av bilen är sönderrepade. Hinner åka iväg med flickvännen då vi märker att även däcken är uppskurna”, skriver han.

Bali säger till Expressen att han är övertygad om att skadegörelsen av bilen var avsiktlig och riktad mot honom.

– Det hade kunnat sluta riktigt illa om jag varit på en motorväg, säger han.

”En ny rutin i mitt liv är alltså att jag måste kontrollera mina däck så ingen försöker ta livet av mig och min familj”, skriver Bali på Twitter.

Händelsen har polisanmälts.

Biståndsministern Peter Eriksson (MP) vill att fler länder ska bidra med pengar för att bekämpa ebolautbrottet i östra Kongo, säger han till DN.

Nyligen gav Sverige 40 miljoner kronor i extra stöd till Världshälsoorganisationen, WHO, för just bekämpningen av viruset.

– Vi är beredda att gå in med ytterligare insatser om det behövs. I det här läget är det andra som måste i första hand gå in för att fler aktörer behövs på banan, det kan inte bara vara Sveriges ansvar för att klara det här, säger Eriksson.

Han välkomnar även att WHO på onsdagen klassat utbrottet i Kongo som ett internationellt hot mot folkhälsan och hoppas nu på att fler länder förstår allvaret.