Det blir inget rättsligt efterspel mot de fem männen, som varit misstänkta för att ha lurat sin före detta arbetsgivare Casino Cosmopol på närmare en halv miljon kronor. Rättegången mot männen och en medhjälpare skulle ha börjat på tisdagen, men åklagaren Stina Lundqvist har valt att lägga ner åtalen.
Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson toppar listan över vilken partiledare som har högst förtroende bland väljarna för första gången, enligt en opinionsmätning från SVT/Novus. Första platsen är delad med Kristdemokraternas Ebba Busch Thor, som backar med 4 procentenheter. 31 procent av de svarande uppger att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för Åkesson respektive Busch Thor.
Samtidigt tappar statsminister Stefan Löfven (S) mest av alla partiledare. Han faller 6 procentenheter och får en siffra på 23 procent.
I botten finns Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Per Bolund samt Liberalernas Nyamko Sabuni.
Statsminister Stefan Löfven (S) tappar förtroende bland väljarna enligt en opinionsmätning från SVT/Novus. Han menar att resultatet inte är ”så märkligt” med tanke på gängvåldet i form av senaste tidens skjutningar och sprängningar. Löfven tror att det finns en ilska bland befolkningen.
– Jag är lika arg på den organiserade kriminaliteten, gängen som tar sig de här rättigheterna. Då är det inte märkligt att det är det parti som sitter i regeringen som den ilskan riktas mot, säger Stefan Löfven till SVT.
Löfven förlorar mest förtroende av alla partiledare. Han faller 6 procentenheter och får en siffra på 23 procent.
Representanthusets justitieutskott har släppt hela rapporten som har lett fram till att Donald Trump kan ställas inför riksrätt, rapporterar NBC.
”Han har missbrukat sin makt för att pressa en sårbar utländsk nation i syfte att påverka presidentvalet", skriver justitieutskott i rapporten.
I rapporten på 658 sidor står också att det Trump har förverkligat USA:s grundlagsfäders värsta mardröm.
Republikanska politiker i senaten försöker undvika en öppen konflikt med Vita huset om strategi i riksrättsfrågan, skriver politiksajten The Hill.
Oenigheter råder om allt från synen på vittnen, hur länge rättegången bör vara och om senatorerna borde vänta till januari med att starta den.
I en intervju med Fox News-programmet Hannity, som Trump ofta refererar till, tonade majoritetsledaren Mitch McConnell häromdagen ner uppgifterna om en klyfta.
– Det kommer inte finnas någon skillnad mellan presidentens och vår syn på hur det här ska hanteras.
Trumps riksrätt kan vara bara veckor bort men enligt McConnell är det uteslutet att presidenten döms, vilket skulle kräva 67 av 100 röster i den republikanskt dominerade senaten.
Nu tar även ledarskribenter på New York Times ställning i huruvida Donald Trump ska åtalas i riksrättsprocessen. Efter att justitieutskottet röstat igenom åtalspunkterna menar redaktionen att han ska åtalas. I en text med rubriken ”Impeach.” (väcka riksrättsåtal mot, reds. anm.) argumenteras för att ledamöterna i representanthuset måste fundera över om de tycker att en president oavsett politisk färg får bete sig på det här sättet.
Representanthuset väntas rösta igenom åtalet på onsdag.
EU-länderna och EU-kommissionen är besvikna över det nyss avslutade klimatmötet i Madrid, enligt ett gemensamt skriftligt uttalande. Det rapporterar Ekot.
I uttalandet uttrycker man ”djup oro” över att de mål som är överenskomna i Parisavtalet inte kommer att uppnås med dagens miljöåtgärder.
”Samtidigt som utvecklade länder måste ta täten är det avgörande att alla parter åtar sig och kommunicerar ambitiösa insatser som en del av en globalt respons, med beaktning till den bästa tillgängliga forskningen”, skriver parterna.
Vid mötets avslut i går hade parterna inte kommit överens om konkreta åtgärder för att uppfylla Parisavtalet.
Det fanns inga förväntningar om några stora genombrott om nya utsläppsmål på klimatmötet i Madrid, men man hoppades att samarbetsvilja och handlingskraft skulle lägga grunden till högre ambitioner vid nästa års möte i Glasgow. I stället gick det inte ens att enas om mindre frågor – även dessa sköts på framtiden, skriver The Guardians Fiona Harvey i en analys. Ambitionen var egentligen att bordet skulle ha rensats så att nästa möte kunde fokusera på utsläppsminskningar.
SVT:s Calle Elfström skriver i en analys att kollapsen var en hårsmån bort. Nu höjs förhoppningarna inför nästa års förhandlingar. ”Men ju mer luft man blåser in i ballongen, desto större risk är det att det slutar med en smäll och att alla går hem ledsna från kalaset”, skriver Elfström.
BBC:s Roger Harrabin skriver att pressen på Boris Johnson blir ”enorm” vid nästa års konferens i Skottland. Miljöexperter har redan varnat för att den brittiske premiärministern kommer ”förnedras” om han försöker ta ledartröjan internationellt samtidigt som det egna landet misslyckas med att möta sina klimatmål.
Resultatet av klimatmötet i Madrid blev urvattnat då länderna inte kunde enas om synen på utsläppshandel. Däremot uteblev det totala fiaskot eftersom man kom överens om att klimatlöften ska skärpas löpande i stället för att bara förnyas.
BBC har sammanställt reaktioner från några av det utdragna mötets nyckelaktörer. En av dem som uttrycker besvikelse är FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.
– Det internationella samfundet gick miste om en viktig möjlighet att visa höjda ambitioner kring begränsning, omställning och finansiering när det gäller klimatkrisen, säger han i ett uttalande.
Chiles miljöminister och klimatmötets ordförande Carolina Schmidt säger att nya generationer förväntar sig mer. Laurence Tubiana, en av arkitekterna bakom Parisavtalet, anser att tunga aktörer inte levt upp till förväntningarna vid mötet. Hon tillskriver de framgångar som ändå skett till ”en progressiv allians” bestående av små önationer och europeiska, afrikanska och latinamerikanska länder.
Asylansökningar från personer som kommer från säkra länder borde kunna hanteras i ett snabbspår för att inte ta resurser från personer med skyddsskäl. Det föreslår Liberalerna. I en intervju med DN säger partiledaren Nyamko Sabuni att en sådan lista över säkra länder borde antas av Sverige.
Partiet vill också att preskriptionstiden för personer som fått avslag förlängs. Om dagens gräns på fyra år utökas kan det innebära att fler återvänder till sina hemländer, enligt Sabuni.
Det är missvisande att jämföra de tidigare kostnaderna för återetableringsstödet med de nuvarande. Det säger Internationella organisationen för migration, IOM, till SVT Nyheter.
Organisationen sköter utbetalningarna och säger att uppdraget har utökats sedan april. Simo Kohonom på IOM skriver till SVT att det numera inkluderar bland annat rådgivning och bättre uppföljning än tidigare.
