Hem
Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell och socialminister Jakob Forssmed (KD). (Mikaela Landeström/TT)

Bättre samverkan ska minska psykisk ohälsa

Många människor lider av psykisk ohälsa och för att minska problemet måste det lyftas från individ- till samhällsnivå. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten som tagit fram förslag på en ny strategi tillsammans med en lång rad andra myndigheter, skriver TT.

Statens insatser har hittills beskrivits som spretiga. ”Kvartalspolitik” kallade den tidigare utredaren Kerstin Evelius de insatser som regeringar genom åren har genomfört sedan psykiatrireformen 1995.

Därför drogs arbetet igång år 2020 med att skapa en gemensam strategi tillsammans med myndigheterna.

bakgrund
 
Psykiatrireformen
Wikipedia (sv)
Psykiatrireformen (Psyk-ÄDEL) var en reform för psykiatrin i Sverige som beslutades 1994 och genomfördes 1995. Den föregicks av psykiatriutredningen (SOU 1992:73) som visade att personer med psykisk ohälsa hade mycket dålig samverkan med övriga samhället i jämförelse med andra svaga grupper. Psykiatrireformen föregicks också av ädelreformen (vård av äldre, 1992) och ibland ses kombinationstermen psykädelreformen. Tanken var att psykiskt sjuka personer i högre grad skulle integreras med resten av samhället. Reformen har i efterhand fått mycket kritik, bland annat att psykiskt funktionshindrade personer som bor i lägenhet ofta blir isolerade. Många är fortfarande kvar på institutioner för sluten psykiatrisk vård av andra skäl än att de behöver vård. Endast 10 % av de patienter som är i öppenvården får psykoterapi. Psykiatriutredningen (SOU 1992:73)Stöd och samordning kring psykiskt störda : ett kunskapsunderlag (1991), delbetänkande På väg : exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda (1991), delbetänkande Krav på förändring : synpunkter från psykiskt störda och anhöriga (1991), delbetänkande Rätt till bostad : om psykiskt stördas boende (1992), delbetänkande Psykiskt störda i socialförsäkringen : ett kunskapsunderlag (1992), delbetänkande Psykiatrin och dess patienter : levnadsförhållanden, vårdens innehåll och utveckling (1992), delbetänkande Psykiatrin i Norden : ett jämförande perspektiv (1992), delbetänkande Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka : forskning kring service, stöd och vård (1992), delbetänkande Psykiskt stördas situation i kommunerna : en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv (1992), rapport Välfärd och valfrihet : service, stöd och vård för psykiskt störda (1992), slutbetänkande Statligt stöd till rehabilitering av tortyrskadade flyktingar m.fl. (1993), delbetänkande Bensodiazepiner - beroendeframkallande psykofarmaka (1993), delbetänkande Sammanställning av remissyttranden över Psykiatriutredningens slutbetänkande (SOU 1992:73) (1993)

Psykisk ohälsa

Kvinnor, unga och personer med låg inkomst uppger oftare än andra att de har psykiska besvär.

Kvinnor uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, dubbelt så ofta som män. År 2022 svarade 11 procent av kvinnorna och 5 procent av männen att de har svåra besvär.

Samtidigt är självmord vanligast bland män. Av alla som begår självmord är 70 procent män, vanligaste gruppen är män över 85 år.

Källa: Folkhälsomyndigheten och Underlag till ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen