Läkarförbundet välkomnar KD:s förslag att ansvaret för sjukvården ska skiftas från regionerna till staten. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Ska vi uppnå en likvärdig vård måste regionernas inflytande över vården minska (...). Pandemin har tydliggjort att statens ansvar för vården måste öka, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges Läkarförbund.

I nuläget är vården olika bra beroende på var i landet man bor, enligt organisationen.

Regionerna ska skrotas – och staten ta över ansvaret för drift och finansiering av sjukvården. Det förslaget presenterades av Kristdemokraterna under måndagen.

På Aftonbladets debattsida skriver partiledaren Ebba Busch om den vårdreform KD vill genomföra. Inspiration har hämtats från Norge och Danmark.

”Sjukvården ska inte vara ett postkodlotteri. Kristdemokraterna har därför i flera år sagt att regionsjukvårdens tid är ute och att vårdansvaret istället ska bäras av staten. Men det är först nu som vi kan visa hur det ska gå till”, skriver hon.

Tvåbarnsmamma Linda Johansson är en av hundratals kvinnor som har skaffat barn på egen hand sedan en lagändring 2016, rapporterar TT.

– Den har betytt allt. Jag hade ju inte haft min familj annars, säger hon.

Lagändringen gav ensamstående kvinnor samma möjlighet som gifta par, registrerade partner och sambor att skaffa barn via regionfinansierad assisterad befruktning.

Linda Johansson födde sitt första barn 2019 efter fyra inseminationer, och 2020 kom barn nummer två efter ytterligare en assisterad befruktning.

Just nu är det långa köer för att få hjälp med assisterad befruktning eftersom intresset för inseminationer har ökat de senaste åren. Pandemin har även resulterat i att färre män donerar sperma.

Det råder akut brist på donerade spermier till kvinnor som vill skaffa barn på egen hand, rapporterar TT. I region Skåne har man helt slut på spermier och där har man för första gången pausat donationsverksamheten, enligt Margareta Kitlinski, sektionschef på reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö.

Förklaringen till bristen är dels att intresset för inseminationer har ökat sedan 2016 då man fick möjlighet att skaffa barn via regionfinansierad assisterad befruktning, och dels att färre män har donerat sperma under pandemin.

– Vi har hur många ensamstående kvinnor som helst, däremot har vi ont om donatorer, säger Ann Thurin Kjellberg, överläkare på reproduktionsenheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Kötiden för assisterad befruktning i Skåne har ökat från några månader 2016 till två år i dag.

Könsnormer i samhället leder till stora kostnader, ökade hälsoklyftor och allmän ojämlikhet. Den slutsatsen drar Jämställdhetsmyndigheten i en ny rapport om jämställdhet inom vården, som Ekot rapporterar om.

Bland annat kan bilden av att män klarar sig själva leda till att de inte söker hjälp i tid, vilket kan ha en negativ inverkan både på deras egen hälsa och på personer i deras närhet.

Enligt myndigheten påverkar stereotypa könsnormer också bemötandet som män och kvinnor får inom vården, där det till exempel finns en risk att psykisk ohälsa hos män inte uppmärksammas.