Befruktning för singlar snart lagligt – men det dröjer

Assisterad befruktning, assisterad reproduktion eller konstgjord befruktning kallas metoder där befruktning sker på konstgjord väg. Dessa metoder kan användas för att hjälpa vid ofrivillig barnlöshet. Det finns olika typer av assisterad befruktning: Insemination In vitro-fertilisering (IVF), även kallad provrörsbefruktning. Hormonbehandling. Framtida eller hypotetiska varianter innefattar kloning, omvandling av kroppsceller till könsceller, användning av artificiell livmoder och manlig graviditet. Olika länder utgår från olika definitioner av ofrivillig barnslöshet med avseende på assisterad befruktning. Det kan innefatta hetero-, transgender och homosexuella par som gemensamt inte kan bli gravida på naturlig väg, trangenderpersoner, samt ensamstående kvinnor. Lagstiftningen för dessa grupper skiljer sig avsevärt från ett land till ett annat. Ofrivillig barnlöshet hos heterosexuella par kan bero på äggledarproblem, äggreserven, livmoderproblem, hormonsjukdomar, och problem med äggkvaliteten hos kvinnan, eller problem med spermiekvaliteten eller aspermi hos mannen. Det kan också bero på sexuella problem, såsom problem att genomföra samlag eller asexualitet. Assisterad befruktning kan också förekomma när föräldrar har vissa sjukdomar, exempelvis AIDS eller ärftliga sjukdomar, eller för att välja kön på barnet. Beroende på personliga förutsättningar kan assisterad befruktning ske genom insemination av partners eller donators spermier, eller med IVF. IVF kan likaså utföras med antingen partners eller donators spermier, eller med donerat ägg, eller med en kombination av både och. Andra varianter innefattar surrogatmoderskap. Den tekniska möjligheten till assisterad befruktning har ökat avsevärt de sista åren av 1900-talet, varvid flera etiska frågeställningar aktualiserats. Etiska frågeställningar innefattar huruvida barnönskande personer istället borde adoptera ett barn som redan fötts och som behöver en förälder. I fall med donatorer finns frågeställningar om barns rätt att känna till sina föräldrar, genetiska spörsmål, frågor om donatorernas ålder, frågor om att välja barnets kön, förfoganderätten till oanvända könsceller och befruktade ägg, samt frågor om möjligheten att använda könsceller från avlidna donatorer.