Hem

Bildt: Trump är en fara för Europa och Mellanöstern

I en krönika i Washington Post skriver Sveriges förre utrikesminister Carl Bildt om konsekvenserna om Donald Trump blir USA:s näste president.
Medan presidenten har ett begränsat maktutrymme i inrikespolitiken är läget ett annat när det gäller utrikespolitiken, skriver Bildt. Trump skulle som president bli överbefälhavare för världens mäktigaste militär med makt att styra landets utrikespolitik på egen hand.
Kandidatens syn på frihandeln är skrämmande men bleknar i jämförelse med de potentiella geopolitiska konsekvenserna, skriver Bildt och nämner hur Trump sagt sig ha tittat rakt in i själen på Vladimir Putin och sedan bedömt att han är en stark ledare och bra man. ”Allt detta snack om demokrati och respekterande av regler är ändå ingenting för riktiga män av deras kaliber.”
Bildt spår en ny slags superversion av Jaltakonferensen mellan Trump och Putin som innebär ökad instabilitet i post-brexit Europa. Men han tillägger att republikanen är oförutsägbar: ”Trump i ovala rummet kan svänga från undfallenhet till aggressivitet på sekunder, eller så kan han bara lämna det därhän, för Kreml att ta över. Hursomhelst, skulle det vara mycket farligt.”

bakgrund
 
Jaltakonferensen
Wikipedia (sv)
Jaltakonferensen, politiskt toppmöte mellan de allierade under andra världskriget, hållen i Livadiapalatset av Jalta på halvön Krim i dåvarande Sovjetunionen den 4-11 februari 1945. USA, Storbritannien och Sovjetunionen representerades av Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill och Josef Stalin. Mötet fattade beslut att demokratiska val skulle hållas i Tyskland och de befriade länderna i Centraleuropa efter kriget. De sovjetunderstödda regeringarna i Polen och Jugoslavien skulle ombildas med större demokratiskt stöd. Löftet om demokratiska val höll inte Sovjetunionen. Länderna som kom att hamna i den sovjetiska intressesfären såg Jaltakonferensen som ett svek från de allierades sida, även om det var ett brott mot överenskommelsen av Stalin. Tyskland skulle efter segern delas i fyra ockupationszoner och avkrävas skadestånd. Polens östra gräns skulle följa Curzonlinjen. Polen skulle sedan kompenseras för de östliga landförlusterna med delar av Tyskland (se Potsdamkonferensen). Sovjetunionen lovade i en hemlig överenskommelse att tre månader efter Tysklands kapitulation gå i krig mot Japan och Sovjetunionen fick Kurilerna som kompensation (detta gjordes, men hade ingen betydelse i praktiken, utan Japan besegrades av USA ensamma). Under mötet diskuterades också det framtida Förenta nationerna och vid mötet bestämdes att segerstaterna (Frankrike, Storbritannien, USA och Sovjetunionen) skulle få vetorätt i säkerhetsrådet. Samt att Ukraina och Vitryssland skulle få egna platser i generalförsamlingen. Organisationen skulle bildas i San Francisco.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen