”Brun sörja” sa L-ledaren – så ska han klara spänningen med SD

Jonas Hinnfors

Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

– Att han är väl en person som säger vad han tycker och kanske inte är så diplomatisk. Ibland kan det vara befriande med en person som pratar på, ibland kan det vara så att man ”ställer till” saker som man inte hade tänkt sig. Det här är väl ett exempel på hur det kan fara iväg och hur man måste städa upp förvecklingar efteråt.

– Johan Pehrson är en ganska ovanlig partiledartyp. De brukar vara ganska välordnade och de flesta skräddas in i att vara väldigt försiktiga. Men då blir det ju ganska tråkig politik. Det är på gott och ont.

Jenny Madestam

Docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan

– Pehrson som person präglas av att vara rak och frispråkig. Detta kan bli ett bekymmer i den roll han är nu. Det är samtidigt dessa kvaliteter som bidragit till att kan valts till partiledare: Att han är orädd och rak.

Andreas Johansson Heinö

Doktor i statsvetenskap och förläggare vid Timbro

– Jag tycker inte att det säger så mycket om just Johan Pehrson. Det är snarare regel än undantag att politiker formulerar sig olika beroende på vem de pratar med. Pehrson sa vad de flesta vet, till och med SD:s egen vitbok bekräftar ju partiets bruna rötter.

Joakim Broman

Chefredaktör, Liberala nyhetsbyrån

– Jag tror att det säger mer om hans kommunikationsstil. Pehrson kan vara både avslappnad på ett befriande sätt och slarvig på ett besvärande sätt.

Jonas Hinnfors

Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

– Vi vet inte hur bred splittringen är. Men det finns olika hållningar i synen på Sverigedemokraterna. Johan Pehrson har uttryckt att om man ska hantera ett parti som SD så måste man samarbeta, så att det inte kan få någon slags martyrgloria.

– Han säger inte att man behöver SD för att bilda regering (Ebba Buschs argument) eller att partiet morgnat (Ulf Kristerssons argument). Pehrson tycks ha bestämt sig för den här tredje linjen: ”Vi tycker inte om SD, men ska man hantera partiet måste man se till att det inte får en utanförskapsposition där det kan odlas kritik mot andra”. Om det fungerar rent praktiskt eller inom L får väl vara osagt.

Jenny Madestam

Docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan

– Detta är en svår sak. Det handlar om att göra det han nu gör, det vill säga bekräfta såväl samarbetet som kritiken mot detsamma, men på ett mer nedtonat vis. Det är viktigt att de som internt i partiet är kritiska uppfattar att partiledaren förstår och bekräftar dem. Speciellt när partiet är så splittrat.

Andreas Johansson Heinö

Doktor i statsvetenskap och förläggare vid Timbro

– Jag uppfattar att partiet är enat bakom huvudinriktningen: Man kan samarbeta i sak med SD, men bygger ingen ny värdegemenskap. Slitningarna kan bli större när fokus hamnar på just de frågor där L tvingats ge med sig i förhandlingarna men jag har svårt att se att någon annan skulle ha bättre förutsättningar än Pehrson att hantera dem.

Joakim Broman

Chefredaktör, Liberala nyhetsbyrån

– Det kommer inte att gå att ena partiet om en konflikt som många upplever som djupt ideologisk. Bråket i Liberalerna kommer att existera i någon form så länge SD är en betydande kraft i svensk politik. Men oenigheter kan gå olika djupt och man kan hantera dem på olika sätt, och att partiet i perioder bråkat inför öppen ridå har varit destruktivt. Det har redan dämpats under Pehrson, som dessutom lyckats skapa en samsyn i riksdagsgruppen kring Tidöavtalet och regeringsbildningen som de flesta inte trodde var möjlig.

Jonas Hinnfors

Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

– Det beror lite på vad han vill uppnå. Vill han fortsätta att visa internt att det här verkligen är ett parti som är dåligt och problematiskt, då ska han fortsätta som han gör nu. Men då är risken att man går över gränsen, som finns i Tidöavtalet, om hur man ska tala om varandra. Snart kommer det nog komma en punkt när det inte riktigt fungerar och då måste han börja tona ner sig och bli mer diplomatisk. Men nu är det ju Johan Pehrson, och han är väl kanske inte sån. Risken finns att han säger fler saker om SD i olika sammanhang.

– Han behöver fokusera mycket mer på det som är liberala framgångar i Tidöavtalet: Mer fokus på det man vinner och mindre på att det är ”skit” man stoppat.

Jenny Madestam

Docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan

– För samarbetets skull, och för att värna regeringsarbetet, behöver han visa att hans parti står bakom Tidöavtalet.

Andreas Johansson Heinö

Doktor i statsvetenskap och förläggare vid Timbro

– Både SD och L tjänar på att konflikten mellan partierna är synlig. Det ligger inte i något av partiernas intresse att låtsas som att de gillar varandra.

Joakim Broman

Chefredaktör, Liberala nyhetsbyrån

– Den personliga relationen är enligt många källor det minsta problemet. Pehrson har lätt för att ta folk. Den politiska konflikten är betydligt svårare eftersom det finns djupa motsättningar mellan liberal och Sverigedemokratisk politik. Jag tror inte att man kan hantera situationen på något annat sätt än att se vart det bär och vad effekterna av Tidöavtalet blir. Sedan får man ut- och omvärdera eftersom och se vad alternativen är.

Jonas Hinnfors

Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

– Det finns säkert alltid massor av utmaningar. Men jag skulle nog säga att den största är just att lägga band på sig själv och förmå visa partiet att det finns vissa fördelar i Tidöavtalet. Samt vara försiktig i kritik mot de andra. Men jag tror att det kommer att bli svårt.

Jenny Madestam

Docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan

– Just detta: Att å ena sidan bekräfta regeringssamarbetet, å andra sidan hålla ihop sitt parti.

Andreas Johansson Heinö

Doktor i statsvetenskap och förläggare vid Timbro

– Den helt avgörande uppgiften är att se till att de liberala delarna av Tidöavtalet genomförs. Partiet betalar förstås ett högt pris för samarbetet med SD, då måste såväl medlemmar som väljare kunna övertygas om att det har varit värt det. Annars är det kört om fyra år.

Joakim Broman

Chefredaktör, Liberala nyhetsbyrån

– Många fokuserar på hans och Liberalernas relation till Sverigedemokraterna och Tidöavtalet, men i grunden handlar Pehrsons utmaning om att hitta en roll för partiet i svensk politik. Man kan inte val efter val leva på stödröster utan måste ha visioner, områden och frågor att driva som svarar mot de problem väljarna ser.