Danska regeringen säger nej till helgdagsomröstning
Den danska regeringen avvisar fackföreningarnas krav på en folkomröstning om en avskaffad helgdag, rapporterar DR. Statsminister Mette Frederiksen (S) säger att man måste förstå vad det skulle kunna innebära:
– Vad händer då nästa gång, när några i folketinget är oeniga om klimatpolitiken, pensionen eller skolan? Ska vi då ha folkomröstningar en gång i månaden eller varje halvår?
Syftet med regeringsförslaget att slopa helgdagen den stora bönedagen är att finansiera försvarssatsningar.
bakgrund
Store bededag
Wikipedia (sv)
Store bededag eller stora bönedagen (färöiska: dýri biðidagur, isländska: kóngsbænadagur eller stórbeðudagur, norska: bots- og bededag) är numera en officiell dansk och färöisk helgdag som infaller på den fjärde fredagen efter påsk. 2022 beslutade dock den danska regeringen att stora bönedagen inte längre skall vara helgdag.Den blev införd av Hans Bagger, biskop av Själland 1675-1693. Under sina två första ämbetsår införde han tre faste- och helgdagar i sitt stift. Den ena blev i en kunglig förordning, daterad 1686, lagstadgad som en "extraordinär, allmän helgdag" för hela dansk-norska riket. Under Struensees reformer blev en rad helgdagar avskaffade 1770, men inte bönedagen. Sedan har det har ofta diskuterats att avskaffa den. I Folkekirken hålls gudstjänst, men för övrigt uppfattas bönedagen föga religiöst av de flesta.
Det är tradition att då äta varme hveder, vetebullar med siktat rågmjöl eller kardemumma. Det förklaras ofta med att bagarna förr måste hålla stängt på dagen, så man uppfann ett halvbakat bakverk som folk själv kunde värma. En annan tradition i Köpenhamn var att promenera på Köpenhamns vallar, där allt folk kunde träffa varandra.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
