Efter att högerpartierna enats om en gemensam migrationspolitik har en ny fråga blivit föremål för hätsk politisk debatt: Klimatet.
Under de senaste månaderna har flera SD-ledamöter öppet ifrågasatt både klimatforskningen och den nyvalde klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtaris kompetens.
Och Pourmokhtari räds inte att svara med samma mynt.
Vad handlar konflikten mellan SD och klimatministern om?
Överenskommelsen mellan regeringen och SD om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå innebär att Sveriges utsläpp ökar. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) tror ändå att det är möjligt att nå klimatmålen för 2030 och har utlovat en klimathandlingsplan för hur det ska gå till.
SD har emellertid inte bjudits in att delta i arbetet med planen.
– Det är regeringen som utformar klimathandlingsplanen. Men vi ska naturligtvis få igenom den i riksdagen och behöver därför dialog med många parter. Men där är vi inte nu, sa hon till SvD i december.
Romina Pourmokhtari (L) är Sveriges yngsta minister någonsin. (Maja Suslin/TT)
Men om regeringen inte förhandlar mer med Sverigedemokraterna i klimatfrågor riskerar de att få partiet emot sig. Det säger SD:s klimatpolitiske talesperson Martin Kinnunen i en intervju med Altinget.
Enligt honom har Romina Pourmokhtari inte samtalat med SD om klimatpolitiken alls, medan SD har varit ”lite extra snälla” i miljö- och jordbruksutskottet och backat regeringspartierna i frågor även utanför Tidöavtalet.
– Det är ingen annan minister som vi i våra utskottsgrupper saknar kontakt med, säger Kinnunen till Dagens Industri.
”Det är det upp till regeringen att avgöra om de vill sluta en överenskommelse, om de inte vill lida nederlag i kammaren”, säger Sverigedemokraternas miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen. (Claudio Bresciani/TT)
Kinnunen är inte den första SD-politikern att kritisera Pourmokhtari. Riksdagsledamöterna Elsa Widding och Jessica Stegrud har anklagat L-ministern för att vara okunnig och kallat henne ”en liten tjej”.
– I dag kan tydligen vilken ungdom som helst plockas in från gymnasiet och bli minister, säger Elsa Widding i ett inslag i SVT:s Politikbyrån.
Pourmokhtari svarar att hon visserligen är ung, men att hon har längre politisk erfarenhet än Widding och Stegrud tillsammans.
– Man kan fråga valfri klimatforskare om vem som är mest okunnig så kan vi se vad dem tycker, säger hon i Politikbyrån.
Var står SD i klimatfrågan?
I en intervju med SVT i november jämförde partiledaren Jimmie Åkesson klimatdebatten med hur invandringsdebatten lät för några år sedan.
– Man får inte ifrågasätta alldeles oavsett vad det är man ifrågasätter. Man får inte anlägga andra perspektiv utan att kallas för en klimatförnekare, sa han.
SD är enda riksdagspartiet som inte står bakom de svenska klimatmålen. Flera partimedlemmar har ifrågasatt både vetenskapen bakom klimatvarningarna och de politiska initiativ som lagts fram på området.
– SD behöver inte ha den mest trovärdiga miljöpolitiken generellt, så länge den går hem hos deras väljare. Och det gör den, även om det är få som lyfter fram SD som ett bra miljöparti, säger statsvetaren Niklas Bolin till Omni.
SD-ledaren Jimmie Åkesson i samspråk med partikamraten och riksdagsledamoten Elsa Widding i riksdagen. (Jonas Ekströmer/TT)
Både Jimmie Åkesson och SD:s Elsa Widding anser att det mesta som görs på klimatområdet är symbolpolitik. Under en debatt i riksdagen i oktober medgav Widding att temperaturerna visserligen stiger globalt men att man kan se det som något positivt.
– Kylan blir också mindre kall vilket gör att det är väsentligt färre som dör av kyla i dag, på totalen, sa hon.
Flera riksdagsledamöter reagerade på Widdings uttalanden.
– Det är bedrövligt, jag skäms, sa S-ledamoten Markus Selin och tillade att SD, som största parti i regeringsunderlaget, ”drar hela arbetet för att rädda vår planet i smutsen”.
Varför har SD så högt tonläge i just klimatfrågan?
Det finns flera möjliga orsaker till att SD varit så aktiva i klimatdebatten sedan valet, enligt Niklas Bolin. Klimat- och miljöpolitiken är inte inkluderad i Tidöavtalet och det råder en osäkerhet kring hur regeringen ska få majoritet för sina förslag.
– Det är ett område där avståndet mellan partierna är stort, särskilt mellan L och SD.
Bolin tror att SD ser klimatpolitiken som en möjlighet att visa sina väljare att partiet fortfarande spelar en viktig roll i samarbetet och kan avgöra regeringens politik.
– De som trodde att SD skulle nöja sig med att vara del av en överenskommelse har tagit för lätt på partiet. De har visat sig villiga att pusha regeringen i deras riktning, även om frågan inte finns med i Tidöavtalet, säger han.
Niklas Bolin är docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall. (Marlene Jonsson)
Har Pourmokhtari och L något att vinna på en klimatkonflikt med SD?
Liberalerna är det högerparti som fått högst betyg i Naturskyddsföreningens granskning av partierna miljöpolitik mellan 2018 och 2022. Partiet hamnar på en delad tredje plats tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet. Sverigedemokraterna däremot ”gör så lite som möjligt” för miljön, skriver Naturskyddsföreningen i sin slutsats.
– Det är klart att det inte skadar Liberalerna att visa att man vill hålla ett avstånd till SD i de här frågorna, säger Niklas Bolin och fortsätter:
– Pourmokhtari var tuff mot SD innan hon satt i regering och det är inte oviktigt för henne att visa att den hårda linjen ligger fast.
Sveriges klimatmål
2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.
Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller fem etappmål som ska nås mellan 2020 och 2045.
Ett av dem är minskade utsläpp av växthusgaser utanför EU:s utsläppshandel med 63 procent till år 2030, jämfört med utsläppsnivån 1990.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen