– Frågan är varför han skulle vara tyst? Som jag ser det har han inte så mycket att förlora på det här, det är snarare något som gynnar honom. SD har tidigare varit ljummet inför ett Natomedlemskap och har vänt först det senaste året. Man är inte heller vänligt inställd till muslimska länder eller Erdogans regim. Regeringens hantering av den här frågan har betraktas som undfallenhet och ministrar har kritiserats för att inte stå upp för yttrandefriheten. I detta läge kan det ses som gynnsamt att stå upp för vad som betecknas som grundläggande demokratiska rättigheter. Det kan vara särskilt viktigt med tanke på att SD ibland kritiseras av vissa av sina motståndare för att ha en bristande demokratisk kompass. På så sätt är det öppet mål för Åkesson.
Därför tar Jimmie Åkesson strid i ”viktigaste frågan”
Ulf Kristersson beskriver det som den viktigaste nationella säkerhetsfrågan just nu – den svenska Natoansökan.
Samtidigt skriver hans samarbetspartner, SD-ledaren Jimmie Åkesson, att ”det finns en gräns för hur regeringen bör uttrycka sig” efter att Kristersson beskrivit koranbränningen utanför den turkiska ambassaden som en djupt respektlös och olämplig handling.
Varför väljer Jimmie Åkesson att kritisera regeringen i en så pass känslig fråga? Och vad innebär kritiken för regeringssamarbetet? Omni har talat med tre experter, som från sitt respektive håll ger svar på frågorna.
Varför väljer Jimmie Åkesson att lägga sig i regeringens hantering av Natofrågan?
– Ett skäl till detta kan vara att det finns ett behov av att synas och markera var man står. SD är inte en del av regeringen och får därför inte lika mycket strålkastarljus som de andra, och man vill inte riskera att betraktas som röstboskap. Dessutom innefattar inte Tidöavtalet allt vad gäller säkerhetspolitik, så där finns utrymme att kritisera regeringens politik här.
– Jag tror att det är ett genomtänkt agerande. Det är en markering som hans väljare och sympatisörer uppskattar men som egentligen inte kommer att påverka Natoprocessen. Möjligen ett litet försök att säga att man ska inte dalta för mycket med Erdogan, som Åkesson tidigare har kallat en islamistisk diktator.
Påverkas regeringssamarbetet av SD:s kritik?
– Ja det tror jag att det kan göra. För SD är det hela tiden en avvägning av hur mycket man ska vara en del av regeringens politik och hur mycket man ska markera sig som ett fristående parti. Båda sidor är nog betjänta av att det inte ska uppstå en allt för stor spricka då de samtidigt har många andra frågor som de vill driva igenom inom ramen för Tidövalet. Jag tror att man försöker hålla sig inom någon typ av ram för att detta inte ska gå för långt, men om det trots detta skulle accelerera skulle det absolut kunna bli ett problem givet hur viktig den här frågan är.
– Ja om vi talar om samarbetet med Moderaterna, men det beror på vad som händer i framtiden. Skulle SD ge sig på fler punkter som inte ingår i Tidöavtalet kan det bli slitningar. Men man ska komma ihåg att det här är ett mödosamt framtaget samarbete. Jag tror inte att det skakas om i första taget.
– Jag tror inte att detta är en stor sak, men vi får se vart det tar vägen. Vi vet inte riktigt hur överenskommelserna i den här typen av säkerhetspolitiska frågor ser ut. Det skulle kunna vara så att man kommit överens om att den här markeringen av SD är okej. Åkesson är inte ensam om att kritisera islamism och Turkiet och detta är en västanfläkt jämfört med att hänga en Erdogandocka upp och ner eller bränna koranen utanför turkiska ambassaden. Jag tror inte Ulf Kristersson är intresserad av att störa relationen till SD eller något regeringsparti så här kort efter valet.
Kan SD:s agerande påverka Natoprocessen?
– Det är svårt att veta vad som kan påverka. SD:s kritik är bara en pusselbit av många. Åkessons uttalanden kan säkert påverka på marginalen men det är ett mindre problem jämfört med exempelvis koranbränningen, demonstrationen med Erdogandockan och naturligtvis de krav som Turkiet ställt på Sverige.
– Ja om man fortsätter att göra den här typen av utspel så skulle det kunna försvåra processen ytterligare. Varje sak som tillkommer och uppmärksammas spär på en självgående protesten mot Sverige i muslimska länder.
– Nej jag tror inte det. Det beror förstås på vad Åkesson säger men vid det här laget är skadan redan skedd. Erdogan har redan den ammunition han behöver. Koranbränningen har blivit en del i valdebatten i Turkiet och det är redan alldeles uppenbart att Erdogan inte kan släppa in Sverige i Nato innan valet. Det skulle han förlora på.
Om experterna
Niklas Bolin
Niklas Bolin är universietslektor och docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. Han undervisar och forskar främst om politiskt beteende, högerpopulism och politiska partier.
Marja Lemne
Marja Lemne är forskare och universitetslektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Hon har tidigare varit anställd vid statliga myndigheter, bland annat vid Försvarets materielverk, finansdepartementet, Pensionsmyndigheten och SCB. Hon klassas ibland som ”S-märkt”.
Anders Sannerstedt
Anders Sannerstedt är docent i statsvetenskap och högskolelektor vid Lunds universitet. Hans nuvarande forskning handlar främst om Sverigedemokraterna, framför allt partiets väljare, samt om medborgarnas attityder till invandring, flyktingar och mångkulturalism.