Därför vadar fransmännen fram bland sopor

På vissa ställen går det knappt att ta sig fram. Och med vår i luften har det även börjat stinka. Ordentligt.

Sedan den 6 mars har renhållningsarbetare i Paris varit i strejk för att protestera mot president Emmanuel Macrons pensionsreform som innebär att den franska pensionsåldern kommer att höjas. Den allmänna kommer att höjas från 62 till 64 års ålder, och i sophanterarnas fall, från 57 till 59.

Strejken märks. Över 9 000 ton sopor väller just nu ut över den franska huvudstaden, och sopbergen har växt sig så pass höga att det knappt går att skymta butikerna och kaféerna som ligger bakom dem.

På flera håll tvingas fotgängare helt enkelt gå ute på gatan, och på cykelbanorna ses cyklister ta sig fram i slalom i ett försök väja från allt skräp. De parisiska terrasserna är något de flesta håller sig undan just nu.

Förutom i Paris, har sophanteringsstrejken spridit sig till många andra franska städer, bland andra Marseille, Nantes, Montpellier och Metz.

Jo, för deras yrke ingår i kategorin ”särskilt ansträngande” och dödligheten kryper därför lägre ned i åldrarna jämfört med fransmannen i gemen.

Macron vill även förlänga antalet år som fransmännen betalar in till pensionskassan, och i sophanterarnas fall kommer detta innebära att de behöver beta av 43 verksamma år innan de kan ta ut full pension.

I praktiken betyder detta att de allra flesta måste jobba längre än till 59, men max till 62 år, för att få ihop till en hel pension. Om de inte började jobba när de var 16 det vill säga.

François Livartowski, generalsekreterare för fackförbundet CGT:s offentliga sektor och som representerar de strejkande sophanterarna, säger till radiokanalen Europe 1 att reformen är särskilt orättvis för just den här kategorin av arbetare.

– De är väldigt få sopåkare som går i pension med hälsan i behåll. Man dör tidigare än genomsnittet och nu vill man ta två år av pension ifrån oss.

Redan sedan reformen föreslogs har en majoritet av den franska befolkningen varit emot den. Men efter att Macrons regering i förra veckan använde sig av artikel 49.3, ett särskilt konstitutionellt verktyg som tillåter regeringen att köra över nationalförsamlingen, så har motståndet vuxit sig ännu starkare.

Enligt en enkät publicerad av BFMTV den 20 mars så var 58 procent av fransmännen för fortsatta strejker och blockader för att protestera mot reformen, jämfört med 54 procent innan.

Men när det kommer till sophanterarnas protest så verkar det vara lite av en annan femma. Enligt en online-enkät som dagstidningen Le Figaro lade upp på sin hemsida den 15 mars – alltså lite över en vecka efter att Paris börjat fyllas med sopor – så svarade nästan 84 procent av de nästan 250 000 röstande att de var för en rekvisition av strejkande sophanterare för att få bort skräpet.

Det tåls dock att nämna att Le Figaro är en liberalkonservativ tidning vars läsekrets knappast representerar hela den franska befolkningen.

Men utöver åsikter, så har sopkaoset i Paris även övergått till handling i vissa kvarter.

BFMTV rapporterar att boende och butiksägare i stadens välbärgade 16:e arrondissement exempelvis gått samman för att betala privata firmor för att forsla bort de växanda sophögarna.

– Vi hade inget val. Det var antingen det eller lukten, förklarar en frukt- och grönsakshandlare för TV-kanalen.

Faouzi Rahmani, som driver ett rotisseri, berättar att stanken påverkat hans verksamhet.

– Ibland avskräcker det folk från att köa för att köpa lunch, säger han.

Men det finns såklart också de som helhjärtat stöttar de strejkande sophanterarna, och som gärna vill att deras protest blir så effektiv och märkbar som möjlig.

Kollektivet Alternatiba Paris, som verkar för social rättvisa, tipsar bland annat om hur man kan förhindra en eventuell soptömning genom att binda ihop soptunnor med varandra med hjälp av buntband.

– Ta två, om möjligt fulla, soptunnor och sätt ihop dem med ett buntband så här, instruerar en Alternatiba Paris medlem i en video som kollektivet twittrat ut.

Rent inrikespolitiskt så verkar inte sopkaoset ha haft någon större inverkan på Macrons reformplaner iallafall.

Så sent som på onsdagen förklarade presidenten i en direktsänd tv-intervju, hans första på fem månader, att reformen kanske inte var rolig men nödvändig och att den skulle träda i kraft i september.

Lokalt, och särskilt kring Paris borgmästare Anne Hidalgo som är emot reformen och hittills vägrat att tvinga strejkande sophanterare tillbaka till jobbet, så har det blåst lite snålare.

– Inga nödåtgärder, inte ens delvis, har tagits av Paris stad. Ännu ett exempel på en passivitet och ett förakt för Parisborna, basunerade transportministern Clément Beaune ut på Twitter cirka en vecka in i strejken.

I förra veckan, när soporna uppnått över 10 000 ton, beordrade därför polismyndigheten nästan 700 sophanterare att tillfälligt återgå till arbetet genom att åberopa allmän samhällsfara, rapporterar radiokanalen France Bleu.

De sophanterare som vägrade återgå till jobbet riskerade upp till sex månaders fängelse och böter på 10 000 euro.

Men nu växer alltså sopberget igen.

På tisdagen förlängdes sophanteringsstrejken med minst en vecka till.