Demirok är minst känd – och har lägst förtroende
Centerledaren Muharrem Demirok har lägst förtroende av alla partiledare – och är minst känd. Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.
Efter två år som C-ledare har Demirok haft svårt att bygga en relation till väljarna, dessutom har partiet den senaste tiden kämpat med svagt opinionsläge och oklarhet kring hur man ska positionera sig till oppositionspartier, skriver DN.
Bara 6 procent av väljarna har ett stort eller mycket stort förtroende för Muharrem Demirok. Det är en minskning med två procentenheter från förra mätningen. Även partiets egna väljare är skeptiska till ledaren. Bara en tredjedel har ett stort förtroende för Demirok.
– Det är ganska häpnadsväckande och en varningssignal. Lyckas man inte vinna de egna så säger det något om vilken uppförsbacke man har, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos till tidningen.
Läs mer
Resultatet från undersökningen
Andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för partiledarna och språkrören i januari 2025. Förra mätningen genomfördes i september 2024.
Magdalena Andersson (S): 43% (-2,0)
Ulf Kristersson (M): 35% (+1,0)
Jimmie Åkesson (SD): 28% (+2,0)
Ebba Busch (KD): 18% (-2,0)
Nooshi Dadgostar (V): 17% (-6,0)
Amanda Lind (MP): 12% (-3,0)
Johan Pehrson (L): 10% (-4,0)
Daniel Helldén (MP): 7% (-1,0)
Muharrem Demirok (C): 6% (-2,0)
Så genomfördes mätningen
Ipsos har genomfört 2051 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 14-26 januari. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 351 intervjuer via telefonsamtal, 66 intervjuer via sms-länk till en webbenkät och 1091 digitala enkäter som skickades ut via mejl eller post. 543 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
Om väljarbarometern från Ipsos
Ipsos använder sig av två urvalskällor för sin väljarbarometer: slumpmässigt utvalda personer som intervjuas via telefon och en slumpmässigt rekryterad panel som intervjuas digital.
Frågan som ställs är: ”Om det var val till riksdagen i dag, vilket parti skulle du då rösta på?” Om personen inte uppger ett parti kommer följdfrågan: ”Men vilket parti lutar det mest mot för dig?” I redovisningen slås dessa två frågor samman. Svaren vägs sedan efter exempelvis utbildning, geografi och politisk nyhetskonsumtion.
Väljarbarometern har genomförts för Dagens Nyheters räkning sedan år 1979. Sedan några år tillbaka har DN beslutat att slopa decimalerna och rapportera i heltal.
