Det innebär toppdomarens skarpa svar till Trump

Konflikten började när den federala domaren James E Boasberg utfärdade en order om att två flygplan med hundratals venezuelanska migranter skulle vända tillbaka från El Salvador till USA. Migranterna som påstås ingå i kartellen Tren de Aragua deporterades efter att Donald Trump åberopat en krigslag från 1798 och enligt Boasberg var det oklart om deportationerna egentligen var lagliga.

De genomfördes ändå och i efterspelet sa den republikanske kongressledamoten Brandon Gill att han vill lämna in ett riksrättsåtal mot Boasberg.

Donald Trump höll med.

”Den här domaren, liksom många av de skurkaktiga domarna som jag tvingas ställas inför, borde ställas inför riksrätt”, skrev den amerikanske presidenten på Truth Social.

Efter det satte den konservative chefsdomaren i Högsta domstolen, John Roberts, ner foten.

”Det har i över två århundraden fastställts att riksrätt inte är ett lämpligt svar vid oenighet gällande ett juridiskt beslut. Det är därför den normala överklagandeprocessen existerar,” sa John Roberts i uttalandet.

Det är inte första gången som John Roberts och Donald Trump hamnar i konflikt. 2018 kritiserade Roberts Trump för att ha pekat ut en domare som ”Obama-domare” för att han dömt emot administrationen.

”Vi har inte Obama-domare eller Trump-domare, Bush-domare eller Clinton-domare. Vad vi har är en extraordinär grupp dedikerade domare som gör sitt yttersta för att döma rättvist mot dem som framträder framför dem”, sa Roberts då.

Det säger också något om vem han är – han beskrivs som en reserverad och intellektuell jurist, trogen den amerikanska konstitutionen.

Roberts är konservativ och tillsattes av George W Bush 2005 och står inte ovanför politik, förklarar Oscar Winberg, som forskar om amerikansk media och politik vid Åbo universitet.

– Han har en djup politisk bakgrund och jobbade med George W. Bush, bland annat med Bush v. Gore-fallet. Han var också den som skrev det väldigt omtvistade beslutet i Trumps immunitetsfall i somras. Så ofta har han stått på Trumps och de mer extrema republikanernas sida.

Men han är också en omtvistad figur inom högern. Han räddade Obamacare genom att ställa sig på de liberala domarnas sida.

– Det har lett till att han ibland uppfattas som ”den fjärde liberala domaren”. Men han är en väldigt stark konservativ profil personligen. Samtidigt verkar han som ordförande för Högsta domstolen väldigt mån om att försvara domstolens rykte och legitimitet, säger Oscar Winberg.

John Roberts uttalande beskrivs som ovanligt. Men det kommer också i en tid då Trump och hans administration i flera veckor ifrågasatt domstolarnas auktoritet. Hade Roberts uttalande kommit för några veckor sedan hade det varit helt okontroversiellt, skriver The New York Times juridikreporter Adam Liptak. Det finns ingen modern tradition av att åtala domare i USA om de inte begått mycket grova brott.

Många experter har uttalat sig om att Trump är på väg mot en auktoritär riktning och att ifrågasättandena underminerar den amerikanska demokratin.

– Det finns en väldigt stor oro. Det handlar om försök från administrationen, men också från allierade i kongressen, att undergräva maktbefogenheterna hos domstolsväsendet. Det uppstår friktion när domare inte godkänner Trumps försök att ta nya maktbefogenheter och då närmar vi oss en konstitutionell kris, säger Oscar Winberg.

Frågan som återstår är vad som kommer hända i en sådan situation.

– Kommer domstolarnas maktbefogenheter att respekteras eller kommer presidenten att köra över domstolarna?

Trump har sagt att han kommer att följa Högsta domstolens beslut. Men han har också sagt att han tror att domstolen slutligen kommer att gå på hans administrations linje. I så fall blir det också lättare för Trump-administrationen att acceptera det beslutet.

Det återstår att se vad utfallet blir. Om Trump-administrationen följer domstolarnas beslut eller inte. Nu finns flera domstolsfall i lägre instanser som är relaterade till Trumps maktbruk och där man funnit att administrationen inte agerat rätt eller där de blockerat administrationen, förklarar Oscar Winberg.

Fallen kan omprövas och hamna hos Högsta domstolen eller så vinner domen i den lägre instansen laga kraft. Oavsett är det en mycket längre process än den politiska.

– Då kan vi tala om en tidsprocess som inte handlar om veckor eller månader utan rentav år.

Det kan också gå fortare – beroende på om Högsta domstolen anser att fallet är tidskänsligt. Men om domarna exempelvis håller med den nuvarande regeringen är det svårt att tvinga dem att jobba snabbt, säger Winberg.

Troligtvis inte, menar Oscar Winberg. Det finns republikaner som uttryckt sig försiktigt kritiskt, förstås – men alla som riktat någon mer tydlig kritik mot Trump har varit republikaner som inte varit aktuella för omval.

Domare är också personer som har råd att uttrycka sig mer fritt.

– Eftersom domare är utnämnda på livstid så har de mer utrymme att kritisera Trump eller fatta beslut som han inte gillar, säger Winberg.