Efter torra La Niña-vintrar – nu knackar brorsan El Niño på dörren

El Niño och La Niña är komplexa väderfenomen som hänger ihop med att vindar och temperaturen på havsytan i Stilla havet förändras. De båda kan ses som olika sidor av samma mynt.

El Niño karakteriseras av att varmare vatten samlas i öster längs de amerikanska kontinenterna i samband med svagare vindar. Det gör att vatten avdunstar och bildar regnmoln där i högre grad än vanligt.

När fenomenet slår över i La Niña är vindarna västerut starkare och havsytan längs de amerikanska kontinenterna kyls ner till ovanligt låga nivåer. Temperaturskillnaderna påverkar hur luftmassor rör sig över havet, vilket i sin tur leder till kraftiga regn i vissa områden och extrem torka i andra.

El Niño ska först ha definierats av peruanska fiskare som noterade det ovanligt varma vattnet. Det är okänt vad ursprungsfolken kallade fenomenet, men spanska kolonisatörer gav det namnet El Niño – pojken – som ska syfta på Jesusbarnet, eftersom detta ofta uppstod runt jul.

De båda naturfenomenen har enligt forskare funnits i tusentals år. De har förvisso blivit starkare de senaste decennierna, men det är svårt att fastställa varför. Däremot har FN:s klimatpanel IPCC konstaterat att effekterna av El Niño och La Niña slår hårdare i takt med att planeten värms upp.

Eftersom varmare luft lättare tar upp mer fukt kan El Niño i kombination med klimatförändringarna leda till ännu mer regn på en viss plats. Åt andra hållet kan El Niño enskilda år bidra till ytterligare temperaturökningar.

I snitt ökar den globala temperaturen med 0,1 grader de år väderfenomenet uppstår. Med El Niño skulle medeltemperaturen i år kunna landa över de 1,5 extra grader sedan industrialiseringen, som världen enligt Parisavtalet kommit överens om att undvika.

Det handlar inte om en bestående temperaturökning som vid utsläpp av växthusgaser, men kan ändå få oåterkalleliga konsekvenser för såväl människor som växtlighet.

– En del korallrev kanske inte överlever det. Dör de så kommer de inte tillbaka, säger klimatforskaren Josef Ludescher till Deutsche Welle.

De senaste årens besök av La Niña – flickan – har inneburit en långdragen torka i bland annat Argentina, norra Mexiko och sydvästra USA. Samtidigt har länder som Colombia, Brasilien och Australien fått stora mängder nederbörd med översvämningar som följd, medan Kanada och norra USA har fått ovanligt stora snömängder.

I norra Mexikos ökenlandskap har tillgången på vatten och nederbörd alltid varit avgörande, men La Niñas hårda grepp om Stilla havet tre vintrar i rad tog vattenbristen till en ny nivå. Livsviktiga dammar torkade förra året ut och människor i femmiljonersstaden Monterrey stod utan vatten i kranen.

– Vi började köpa vatten på flaska men snart blev det ont om vatten även i affären, berättade Francisco Flores Baez för nyhetssajten Dialogo Chino.

I Kalifornien i USA ansågs det i höstas råda allvarlig eller extrem torka i 97 procent av delstaten och torra vädret bidrog till spridningen av skogsbränder 2021. Men La Niña kan ha bidragit till dåliga skördar så långt bort som på Afrikas horn.

Förmågan att förutse tidpunkten och styrkan i väderfenomenen kan hjälpa såväl stater som enskilda att förbereda sig. Men trots att det numera finns relativt pålitliga prognoser så är det inte alltid tillräckligt.

I Mexiko anser experter att myndigheter och andra inte har gjort tillräckligt för att förebygga konsekvenserna. Istället handlar det ofta om att släcka bränder.

– När vi ser på konsumtionen av vatten i städerna och inom jordbruket så finns det förvisso rekommendationer, men både hos medborgare och myndigheter saknas en medvetenhet om att det är återkommande fenomen som kräver planering, säger América Nallely Lutz, forskare vid universitetet i Sonora, till nyhetsbyrån EFE.

Enligt flera forskare krävs en långsiktig förändring i hur städer tillåts att växa och ett nytänk i fråga om det vattenkrävande jordbruket. Men än så länge är exemplen på det få.

Efter tre vintrar i rad har La Niña nu gett med sig. Att väderfenomenet håller i sig så länge är ovanligt – det här var tredje gången sedan 1950.

Fenomenet avtog i mars och regnet som har fallit i norra Mexiko och sydvästra USA sedan dess har varit välkommet. Långsamt har dammar och grundvattenkällor börjat fyllas på igen, men den långa perioden av torka gör att det kommer att ta tid.

Nu befinner vi oss i vad det globala väderinstitutet WMO kallar för ett neutralt läge. Men i slutet av sommaren väntar sig WMO att en extrem variant av El Niño kommer att dra in. Det i sin tur kan innebära ovanligt stora mängder nederbörd på platser där det tidigare varit torka. Vintrarna väntas också bli kallare och somrarna varmare.

Jetströmmar som förflyttar regnmoln högt över våra huvuden påverkar dessutom klimatet långt från Stilla havet.

Även om det märks tydligast runt Stilla havet får väderfenomenen globala effekter. Enligt FN kommer kombinationen av klimatförändringarna och El Niño med 98 procents sannolikhet att bidra till extrema medeltemperaturer inom de närmsta fem åren, högre än det globala rekordet från 2016.

– Det kommer att få långtgående konsekvenser för hälsa, livsmedelssäkerhet, vattenförsörjning och miljön. Vi måste vara förberedda, har väderinstitutet WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas sagt.

Som exempel förutspås El Niño påverka skördarna av kaffe i Vietnam och Brasilien, som är världens främsta producenter av kaffebönor av typen robusta. Under de senaste åren med La Niña minskade även kaffeproduktionen i Colombia och redan nu är priserna de högsta på 15 år, enligt Reuters.

– El Niño ligger bakom många extremer. Varje land påverkas på ett eller annat sätt, säger oceanografen Regina Rodrigues till Deutche Welle.