EU-projekt ska hindra ”terrordrönare”
Drönare har många användningsområden, tyvärr vissa som används i kriminella ändamål. I vissa fall till och med för terrorism, skriver SR Ekot.
Därför pågår nu ett EU-projekt som Totalförsvarets forskningsinstitutet deltar i. Syftet med projektet är att ta fram strategier för att möta kriminellt bruk av drönare. Till exempel har det i dag blivit allt vanligare med drönare som samlar information om skyddsobjekt eller som försöker åstadkomma fysisk skada.
– Det är svårt att hindra den här tekniken för det finns ju inte bara hot utan också många möjligheter med den. Till exempel att transportera medicin och andra hjälpmedel till svårtillgängliga platser, bland annat i humanitära insatser, säger Simon Ahlberg, forskare på FOI till Ekot.
bakgrund
Drönare (luftfartyg)
Wikipedia (sv)
Drönare, även kallat obemannad luftfarkost eller UAV (engelska Unmanned Aerial Vehicle), är ett samlingsnamn på motorförsedda luftfartyg utan pilot ombord som kan flyga autonomt eller fjärrstyras. Den kan vara återanvändningsbar men inte av engångstyp och finns i alla storlekar; från luftfartyg på hundratalet gram som startas genom att kastas för hand till farkoster på tusentals kilo som startar och landas som vanliga flygplan. Transportstyrelsen använder termen UAS (Unmanned Aerial Systems), vilket omfattar själva farkosten samt dess kringutrustning som är nödvändiga för att starta, flyga och landa det obemannade luftfartyget. I artikeln används fortsättningsvis termen UAV.
Exempel på användningsområden är flygfotografering, vilket kan kräva tillstånd, samt attackdrönare (UCAV, Unmanned Combat Aerial Vehicle), vilket är en kontroversiell form av krigföring. En drönare utformad som ett flygplan kallas även förarlöst plan. En drönare utformad som helikopter med fyra rotorer kallas quadcopter (quadrocopter).
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
