De svenska partierna är oense huruvida EU-parlamentets och EU-ländernas mål om att 32 procent av energin ska vara förnybar år 2030 är rimligt. Det rapporterar SVT Nyheter.

Rimligt, tycker Moderaterna, som visserligen drev målet 35 procent – precis som KD och L. Sverigedemokraterna ville att målet skulle vara 27 procent medan S, MP och C ville höja det till 40. Längst gick V och Fi som ville ha 45 procent förnybart år 2030.

– Som det blev nu blev det inte tillräckligt bra, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V), som inte får medhåll av Tomas Tobé (M).

– Ställer du orimliga krav så kan det få till konsekvens att du flyttar jobb och tillväxt ut från Sverige och Europa, säger han.

Opinion Det finns inget område där Socialdemokraterna har misslyckats så kapitalt som de har gjort med trygghetsfrågan, skriver Moderaternas EU-toppkandidat Tomas Tobé på Aftonbladet Debatt. Han tycker att S misslyckas både på hemmaplan och i Bryssel.

”Heléne Fritzon är nu skyldig väljarna att förklara varför Socialdemokraterna inte vill bekämpa brottsligheten i Sverige och Europa”, skriver han.

Moderaterna går till EU-val på trygghetsfrågan, skriver Tobé. Partiet vill bland annat stärka den europeiska polisbyrån Europol, utvisa EU-medborgare som begår brott i Sverige och delta fullt ut i arbetet i den Europeiska åklagarmyndigheten.

Artificiell intelligens tränas genom att läsa av stora mängder data. Om datan innehåller fördomar, kommer AI:n att upprepa dessa. Att upptäcka fördomarna är svårare än man kan tro, säger Francesca Rossi, global chef för etisk AI på IBM, och företagets representant i EU:s expertgrupp, till SvD Näringsliv.

– IBM har tagit fram verktyg som kan analysera de data som matas in i maskinen för att hitta risker, säger hon.

Forskare har identifierat 180 varianter av så kallade kognitiva bias, psykologiska mönster – för att inte säga fördomar – som vi människor har utan att vara medvetna om det.

Sara Skyttedal, som är KD:s toppnamn inför EU-valet, kommenterar nu i SvD den kritik partiet har fått för sin Trump-blinkande EU-slogan ”Make EU lagom again”. Alice Bah Kuhnke (MP), Carl Bildt (M) och Jan Björklund (L) har alla kritiserat den.

– Jag är inte dugg förvånad. Jan Björklund vill ju ha ett EU som är alldeles på tok för stort, säger Skyttedal till tidningen.

Trots att hon själv inte ses som en ”lagom” politiker tror hon att hon är rätt person för jobbet.

– Vi behöver ett lagom EU, inte beigea politiker, säger hon.

Det är svårt att kontrollera att de tusentals miljarder kronor som delas ut inom ramen för EU:s regionala utvecklingsfond får effekt. Det visar flera granskningar det senaste året, rapporterar Ekot.

Johannes Henriksson på konsultföretaget Ramboll, som står bakom en av granskningarna, säger att man vet vad pengarna går till men inte vad det senare leder till.

– Och det beror ofta på att man inte har riggat projekten för att kunna besvara frågorna om vad det har lett till. Problemet är att man riskerar att göra samma misstag flera gånger, säger han till radion.

Syftet med pengarna, som utgör en av EU:s största utgiftsposter, är att minska klyftorna mellan unionens 276 regioner.

Moderaterna vill bekämpa extrema religiösa samfund genom att EU tar fram gemensamma regler för att stoppa utomeuropeiska stöd till sådana organisationer, skriver SVT Nyheter.

Enligt Tomas Tobé, som toppar Moderaternas valsedel i EU-valet, skulle det motverka att Sverige får fler extrema religiösa samfund. Det skulle bli upp till den polisiära samarbetsorganisationen Europol att definiera vilka församlingar som är extrema, enligt Tobé.

– Det handlar om att skydda många samfund som tas över av extrema personer. Det är att stå upp för den religionsfrihet vi ska värna om, säger han.

Nära hälften av Sveriges EU-parlamentariker har låtit sig påverkas av lobbyister, visar en kartläggning som DN har gjort.

63 procent av de svarande uppger att de kontaktas av lobbyister varje vecka medan 26 procent kontaktas varje dag. Åtta av de svarande säger i enkäten att de låtit sin uppfattning eller sitt agerande påverkas medan elva svarar att de inte gjort det.

– Det förvånar mig att inte fler svarar ja. Det är svårt med självinsikten. Det är klart att man påverkas när man träffas och diskuterar, säger Camilla Nothhaft, forskare och lärare i public relations och lobbying vid Lunds universitet, till tidningen.

Söndag den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Då har svenskarna chans att påverka vilka politiker som får makten att stifta de EU-lagar som också kommer att gälla i Sverige.

Totalt sitter 751 ledamöter från de 28 medlemsländerna i Europaparlamentet. För tillfället delar de åtta riksdagspartierna och Feministiskt initiativ på de 20 svenska mandaten.

Efter Storbritanniens utträde ur EU minskar antalet parlamentsplatser till 705. Då får Sverige också ett extra mandat.

Få koll inför EU-valet med Omni nedan.

Fyra av tio svenskar röstar på ett annat parti i EU-valet jämfört med riksdagsvalet, rapporterar SVT Väst.

Det mer persondrivna EU-valet kan få väljare att byta parti för en enskild kandidat, säger Linda Berg, föreståndare för centrum för Europakunskap. Hon menar också att insatta väljare byter parti i större utsträckning i EU-valet, och att det då beror på sakfrågor.

– Många tycker att olika saker är viktiga på olika nivåer, säger hon.

Efter Anna Maria Corazza Bildts petning från Moderaternas EU-lista har en utredning ledd av en oberoende person tillsatts, säger hon i en intervju med Expressen. Utredningen ska presenteras i höst.

– Det här handlar om en annan form av me too som kanske är mindre synlig. Det handlar om härskartekniker, förminskning, förödmjukning, förtal, säger Corazza Bildt.

Hon utrycker besvikelse mot Moderaterna, som hon menar har gått från ett parti som ägs av medlemmarna till ett som ägs av partistyrelsen. M-politikern får inte fortsatt förtroende som EU-parlamentariker efter nuvarande mandatperiod, och gör därmed sina sista veckor i Bryssel och Strasbourg.