Euro eller swexit? Så tycker svenskarna i sju frågor inför EU-valet

EU eller Swexit? Euro eller krona? EU-armé eller eget försvar? Och ska EU vara Robin Hood eller Sir Väs?

En ny mätning som Demoskop gjort på uppdrag av Omni tar tempen på hur svenskarna ser på ett antal avgörande frågor om EU och unionens inflytande.

I grunden är svenskarnas inställning till EU positiv. I Demoskops undersökning säger sig 55 procent av väljarna vara mycket eller åtminstone ganska positiva till EU, jämfört med 27 procent som uppger att de är negativa.

Frågan som ställdes: Allmänt sett, vilken är din inställning till EU?

Efter EU-valet 1994 – när 52 procent av svenskarna röstade för och 47 procent emot – dalade stödet för ett medlemskap.

Men sedan Sverige röstade nej till EMU 2003 har svenskarnas känsla för unionen blivit allt mer positiv, säger Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop.

– Inte minst efter brexit så har det kommit ett uppsving, och sen nu också med kriget i Ukraina så ser vi att allt fler har blivit positiva till EU-gemenskapen, säger han.

Det är en överväldigande majoritet av de tillfrågade svenska väljarna som vill vara kvar i EU. 70 procent svarar att Sverige ska fortsätta vara medlem i EU. Endast 17 procent vill att Sverige ska lämna unionen. 12 procent av de tillfrågade svarar att de är tveksamma eller inte vet.

Frågan som ställdes: Tycker du att Sverige ska fortsätta vara medlem i EU?

– Det finns ett starkt stöd för att vi ska vara en del av unionen men människor vill inte ha en federal stat, eller att EU ska omvandlas till ett Europas förenta stater. Den tanken har aldrig varit så populär i Sverige, säger Johan Martinsson.

Både i Sverige och i flera andra EU-länder har opinionen för att lämna EU varit starkare tidigare. När Storbritannien gjorde sin Brexit och lämnade var det många som ändrade åsikt.

– Det som hände i Storbritannien blev ganska avskräckande och inte minst med Ukraina-kriget så har det blivit allt svårare att driva en Swexit, säger Martinsson.

”Vi i Sverige kommer bara att kunna hanka oss fram utanför EMU – därför kan inte Sverige leva med ett nej till euron”. Ja, så lät det från dåvarande statsminister Göran Persson i december 2002, knappt ett år innan folkomröstningen om euro.

Men då som nu sade svenskarna nej till den europeiska valutan. I Demoskops undersökning uppger 34 procent att de tycker att det är ett bra förslag att införa euro i Sverige, medan närmare 48 procent ger förslaget tumme ner. Det kan jämföras med valresultatet 2003, när 42 procent sade ja och nästan 56 procent sade nej.

Frågan som ställdes: Vilken är din åsikt om följande förslag? Sverige bör införa euro som valuta.

Samtidigt menar Johan Martinsson att det inte skulle behöva hända alltför mycket för att pendeln ska svänga.

– Det är ju en ganska tydlig övervikt negativa, men det är också 11 procent som placerar sig i mitten. Så man ska inte ta för givet att euro-opinionen alltid förblir negativ, säger han.

I frågan om euro syns också en skillnad mellan könen. 42 procent av männen är positiva, medan motsvarande siffra bland kvinnor är 25 procent.

I och med det brutala ryska anfallskriget i Ukraina har säkerhetsfrågor hamnat allt högre på EU:s dagordning. Återigen har en gammal idé om en egen EU-armé bubblat upp.

31 procent av de tillfrågade svenskarna i Demoskopundersökningen tycker att en gemensam EU-armé är ett mycket eller ganska bra förslag. Män är mer positiva än kvinnor: 37 procent av männen tycker att det är ett mycket eller ganska bra förslag mot 24 procent av kvinnorna.

Frågan som ställdes: Vilken är din åsikt om följande förslag? Sverige bör införa en gemensam EU-armé.

Drygt 40 procent av de tillfrågade svenskarna tycker att en gemensam EU-armé är ett ganska eller mycket dåligt förslag.

Det finns ingen längre tidsserie på just den här frågan att jämföra med och enligt Demoskops Johan Martinsson har frågan till och med varit lite tabubelagd tidigare. Men idén om en EU-armé är inte längre stendöd utan har väckts till liv i och med Ukrainakriget. Att ungefär en tredjedel är positiva är mer än Johan Martinsson hade förväntat sig.

– Om vi skulle ha ställt den här frågan för en fem-tio år sedan så tror jag hade det hade varit betydligt lägre, säger han.

Nja, det är i alla fall inte svenskarnas hjärtefråga. Nästan 38 procent av de tillfrågade säger nej tack till att utöka EU med fler medlemsländer, medan 28 procent tycker att det bara är att köra. 21 procent uppger i sin tur att de tycker att förslaget ”varken är bra eller dåligt”.

Enligt Johan Martinsson speglar siffrorna ganska väl det läge som EU befinner sig i efter brexit, ett läge som kanske bäst kan beskrivas som defensivt.

Även om det främst var Storbritannien som blev lite stukat av brexit, blev hela processen också en signal till unionen om att gå lite försiktigare fram, menar Martinsson.

– Bilden är att EU hamnat lite i ett läge då fokus varken ligger på fördjupad överstatlighet eller på expansion geografiskt. Det handlar mer om att EU:s medborgare ska komma i kapp här, och att Bryssel inte ska springa före för mycket.

Samtidigt finns det förstås väljare – de mest EU-positiva, till exempel L- och C-väljare – som tycker att unionen bara ska ”ånga på”, säger Martinsson.

Frågan som ställdes: Vilken är din åsikt om följande förslag? EU bör utökas till att omfatta fler medlemsländer.

Frågan om EU ska omfördela mer resurser än i dag från rikare länder till fattigare brukar vara ett hett diskussionsämne som delar EU. Bland svenskarna är idén inte populär. 22 procent är positiva till förslaget medan 50 procent är negativa.

Framförallt bland Tidösympatisörerna är motståndet kompakt. Endast fem procent av Tidöväljarna är positiva medan 75 procent är negativa. I oppositionsblocket är läget annorlunda. 41 procent är positiva av S+V+C+MP-väljarna mot 23 procent som är negativa.

Frågan som ställdes: Vilken är din åsikt om följande förslag? Omfördela mer resurser än idag från rikare länder inom EU till fattigare länder inom EU

Solidaritetstanken med fattigare länder har alltid varit starkare hos partierna till vänster, säger Johan Martinsson.

– Det finns också ofta en mer negativ attityd till bistånd bland Tidöpartiernas anhängare än bland oppositionspartierna. Det är flera traditioner exempelvis rörande inställning till EU, solidaritet eller bistånd som förenas här som gör att skillnaden blir väldigt stor mellan blocken.

Här blir det lite intressant.

På ett generellt plan är opinionen tydlig: EU bör hålla tassarna borta så mycket som möjligt så att medlemsländerna får fatta fler beslut själva. Bara 8 procent av väljarna tycker att unionen borde få fatta fler beslut tillsammans, medan hela 68 procent tycker att EU-länderna själva ska få bestämma mer.

Men bryter man ner frågorna till specifika områden ser plötsligt opinionen rätt annorlunda ut. Inom fem av totalt elva områden i undersökningen är det fler väljare som tycker att EU borde ha en gemensam politik än som uppger att medlemsländerna själva borde få bestämma mer.

Vi kan ta några exempel.

På frågan om EU-länderna borde ha en gemensam klimat- och miljöpolitik svarar drygt 51 procent av väljarna ja, medan 37 procent tycker att medlemsländerna borde få bestämma mer själva.

Samma tendens syns även för en gemensam brottsbekämpning, liksom i synen på försvars- och säkerhetspolitik och dataskydd. Pratar vi i stället om skatter och ekonomisk politik, jordbruk och fiske samt sjukvård och socialpolitik är väljarna dock ganska överens om att EU-länderna bör få bestämma mer själva.

Frågan som ställdes: Generellt sett, tycker du EU-länderna borde få fatta fler beslut själva eller tycker du att EU borde få fatta fler beslut gemensamt?

Hur förklarar man det här?

Enligt Johan Martinsson på Demoskop kokar det förmodligen ner till att väljarna i vissa frågor ser behov av att agera gemensamt, som exempelvis när det kommer till klimatet.

– Vi ser att vi inte klarar oss själva. Det såg vi i alla våra Nato-mätningar också, och bland de viktigaste argumenten då var att vi inte kunde försvara oss själva, säger han.