Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
(RICARDO ROJAS / TT NYHETSBYRÅN)
Parisattackerna • Röster om Parisattackerna

”Europas bästa försvar är att värna asylrätten”

Av Ines Micanovic
Publicerad: 16 nov. 2015
ANNONS

För att stoppa fascismen som återigen härjar i Europa, med vita raskrigarna å ena sidan och islamistiska fanatikerna å den andra, måste vi värna asylrätten. Det skriver författaren Stefan Jonsson på DN Kultur.
”Vi vet att många av tonåringarna som reser ensamma flyr därför att de vill slippa strida i krigen. Det bästa Europa kan göra i försvaret av sina värden är att värna asylrätten och öppna säkra vägar och fristäder.”
Det alternativa scenariot är inte tilltalande, konstaterar han.
”Det blir en shoot-out. Festung Europa förvandlas från att ha varit en avskräckande bild till att bli något européerna önskar sig. Sverige går inom kort med i Nato. Marine Le Pen blir fransk president. Nethanyahu får driva ut palestinierna och libaneserna i Medelhavet. De kommer att bo i stora läger i Afrika. Det blir just som IS och dess europeiska spegelbilder önskar sig. Freden får bli en fråga för nästa generation, eller nästnästa.”

ANNONS
Stefan Jonsson: ”Sorgens globala hierarki driver på det eskalerande våldet”
krönika · Dagens Nyheter
bakgrund
 
Stefan Jonsson
Wikipedia (sv)
Stefan Jonsson, född 1961, är en svensk författare, litteraturvetare och kritiker och sedan 2011 professor i etnicitet vid REMESO (Institutet för forskning om migration, etniska relationer och samhälle) vid Linköpings universitet. Han var tidigare gift med Sara Danius. Stefan Jonsson växte upp i Örby i Västergötland och tog sin universitetsexamen vid Uppsala universitet. Han har periodvis varit bosatt utomlands, i Berlin och under hela 1990-talet i USA, där han doktorerade i litteraturvetenskap vid Duke University och innehade ett tvåårigt arbetsstipendium vid Getty Center i Los Angeles. Jonsson är sedan 1986 skribent på Dagens Nyheters kulturredaktion och var 1989–2010 anställd av tidningen som kritiker och redaktör. Av en krönika[1] publicerad i Dagens Nyheter den 18 mars 2010 framgår att Stefan Jonsson var en av de anställda på DN:s kulturredaktion som tvingades avgå till följd av det besparingsprogram som den nya chefredaktören Gunilla Herlitz verkställde under samma period. 2010-2011 var han lektor i estetik vid Södertörns högskola. Jonsson debuterade 1993 med den omdiskuterade reportageboken De andra : amerikanska kulturkrig och europeisk rasism där han diskuterar idéer och teorier om sådana fenomen som mångkulturalism, rasism, postkolonialism och globalisering. Denna bok följdes upp med Andra platser: en essä om kulturell identitet, som introducerade postkolonial teoribildning i Sverige. Tillsammans med Världens centrum: en essä om globalisering (2001) bildar dessa en trilogi som 2005 samlades i Världen i vitögat : tre essäer om västerländsk kultur. Samma år utkom Tre revolutioner : en kort historia om folket, där Jonsson skildrar den franska revolutionen 1789, den proletära messianismens Bryssel 1889 och 1989 års revolutioner i Östeuropa.[2] Tre revolutioner utkom hösten 2008 i engelsk översättning på Columbia University Press under titeln A Brief History of the Masses: Three Revolutions. En andra del av Jonssons granskning av massan som begrepp och fantasi i europeisk historia utkom 2013 på samma förlag; denna bok behandlar mellankrigstidens Tyskland och Österrike och heter: Crowds and Democracy: The Idea and Image of the Masses from Revolution to Fascism. 2010 gav Jonsson ut Rapport från Sopornas planet, en samling kritiska essäer om aktuella och tidlösa frågor i gränslandet mellan estetik och politik. Stefan Jonsson skriver också regelbundet för amerikanska och tyska tidskrifter.
Annons
Ta med familjen på höstlov — upp till 25% rabatt på två nätter hos Elite Hotels, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
ParisattackernaRöster om ParisattackernaStefan JonssonParisFrankrikeIS/Daesh (Islamiska staten)RasismMigrationMarine Le Pen

Man gripen för inblandning i terrorattackerna i Paris

En 39-årig man har gripits i Tyskland, misstänkt för inblandning i terrorattackerna i Paris i november 2015 som krävde över 100 människor liv, skriver tyska Spiegel.

27 juni 2019, 10.46
Minnesceremoni (v) och från räddningsinsatsen 2015 (h)

”Dårars handlingar kan inte göra andra medskyldiga”

”Varför ska de 1,6 miljarder människor som är muslimer behöva fördöma en sekt bestående av som mest 100 000 terrorister?” Den frågan ställer Expressens krönikör Diamant Salihu efter terrordåden i Paris. Han jämför med skolattacken i Trollhättan. Ska 16 000 invånare tvingas be om ursäkt för att en av stadens invånare gick ut för att mörda mörkhyade, frågar han retoriskt. Salihu skriver att det är en sak att inkludera moskéer och muslimska församlingar i arbetet för att stoppa radikalisering. ”Men krav på offentligt fördömande av terrorattentat på grund av min religion? Vänta en sekund. Jag är muslim och lika troende som de flesta kristna jag känner”, skriver han.

24 november 2015, 08.59
Demonstration i Italien, ”Not in my name”.

”När tar det slut? Inte på decennier”

En ny vecka börjar. Efter attackerna i Mali och Paris frågar sig The Guardians Asienkorrespondent Jason Burke när hotet från terrorn kommer att vara över. ”Troligen inte på decennier, är det korta svaret”, skriver han i en krönika. Burke blickar bakåt i tiden mot det som han kallar för roten till den aktuella terrorvågen, till 70-talet och islamismens framväxt. Därefter följde ytterligare tre faser – där den senaste utspelar sig efter den arabiska våren. På det stora hela har terrorhotet uppträtt cykliskt, det har kommit och gått, menar Burke. ”Att spåra det aktuella hotet är samtidigt nedslående. För även om vi kan se fram emot att IS på sikt kommer att försvagas så är chansen att den aktuella cykeln är den sista liten.”

23 november 2015, 23.20
Arkivbilder: Militär bevakning i Mali, Paris och Sinai.

Schulman: Inget våld i de starkaste Parisbilderna

Det gick inte att låta bli att titta på bilderna som spreds från terrordåden i Paris, skriver Alex Schulman i en krönika för Aftonbladet. ”Men det absolut starkaste klippet jag sett bär inga spår av våld, det bär bara spår av skräck.” Klippet som Schulman syftar på visar hur människor flyr när någon skjuter fyrverkeripjäser i centrala Paris, dagen efter dådet. ”Människor välter stolar och bord på sin väg bort från faran. De kastar sig in genom dörrar till kaféer. De tar skydd bakom bar­diskar. Det är människor som tror att de ska dö. Jag ser deras ansikten. Den där nakna skräcken, den rör mig i djupet.” Schulman konstaterar att även om han är rädd för terrordåd är han än mer orolig för skräcken vi känner. ”Så här går det när rädslan kopplar grepp på oss. Vi reagerar på minsta rörelse. Vi blir reptiler. Tankarna krymper och det gör vi också.”

23 november 2015, 00.48