Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Jimmie Åkesson/Ebba Busch/Ulf Kristersson och Johan Pehrson.
Jimmie Åkesson/Ebba Busch/Ulf Kristersson och Johan Pehrson. (TT)
Valet 2022 • Public service-utredningen

Expert: Därför är högern splittrad om Public service

Av Linnea Järkstig
Publicerad: 27 sep. 2022
ANNONS

Frågan om Public service är inte bara en vattendelare mellan blocken – utan tycks också kunna splittra Ulf Kristerssons tilltänkta regeringsunderlag, skriver TT. M, KD och SD är överens om att public service-uppdraget bör stramas åt även om partierna inte är särskilt konkreta med vad det innebära.

Däremot anser L att public service fortsatt ska ha ett brett uppdrag. Partiernas svårigheter att komma överens i frågan har enligt medieanalytikern Olle Lidbom att göra med ideologi.

– Man har olika syn på statens roll i samhället, säger han.

Enligt Lidbom bygger M:s argument på kommersiella grunder, L ser däremot public service som en viktig del av ett fritt samhälle medan SD är mer sakpolitiskt orienterade. Men det är inte säkert att det blir en konflikt, menar Lidbom.

– Svenska medier och public service i synnerhet har högt förtroende hos väljarna. Den som lägger ned public service skulle kölhalas.

ANNONS
Föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning: ”Det har sagts både det ena och det andra om hur man vill förändra public service”
TT
Så skiljer sig partiernas kulturpolitik i tre viktiga frågor (8 september)
Sveriges Television
Partierna om public service framtid: ”Inga dejtingprogram för präster” (1 september)
tv+text · Sveriges Television
bakgrund
 
Public service
Wikipedia (sv)
Public service (i allmänhetens tjänst, allmännyttig, allmänradio eller allmän-TV) är en radio- eller TV-verksamhet som syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud genom att företaget i fråga har ett avtal med staten rörande bolagets innehåll. I Storbritannien innefattar public service broadcasting eller public broadcasting dels licensfinansierade British Broadcasting Corporation, BBC, dels de privata bolagen ITV, Channel 4 och Channel 5, STC, UTV, S4C. Sändningstillstånden regleras av den brittiska myndigheten Ofcom, som i gengäld kräver att vissa tv- och radiobolag uppfyller vissa krav som en del i sändningstillstånden. Innebörden av public broadcast har dock olika betydelser i olika länder. Den förste generaldirektören för BBC, John Reith (1922–1937), menade att bolagets uppdrag var att informera, utbilda och underhålla publiken (inform, educate and entertain).Public service kan beteckna kontroll, oftast utövad av någon myndighet, som syftar till att reglera programutbudet hos programkanalerna, även de programföretag som verkar på en kommersiell grund. Detta kan ta sig uttryck i att ett kommersiellt programbolag underkastas särskilda åtaganden, såsom att sända ett visst antal timmar program inom vissa genrer (såsom nyheter och regionala program). Dessa åtaganden har kunnat påtvingas de kommersiella programföretagen genom att erbjuda dem attraktiv täckning med markbundna TV-sändare. Denna benämning är den gängse i exempelvis Storbritannien. Public service var under årtionden i många länder lika med ett statligt kontrollerat monopol på all sändning av radio och TV i Europa. Dessa monopol har urholkats av såväl avreglering som konkurrens från kanaler som sänder via satellit, kabel och digitala marknät. Public service kan finansieras på flera sätt, såsom genom TV-licens (vanligt i Europa), statliga medel (förekommer bland annat i Nederländerna och Australien), frivilliga donationer (USA) samt reklam. Helt reklamfri public service förekommer enbart i de nordiska länderna, Frankrike, Storbritannien, Spanien, Australien och Japan. I övriga länder är public service ofta delfinansierat av reklamavbrott i sändningarna i likhet med de privata kanalerna. I Sverige är "sponsring" tillåtet av vissa populära evenemang såsom Melodifestivalen och Sportevenemang. I dessa fall presenteras sponsorns logga och ett kortfattat budskap. I ett allt mer digital samhälle, där digital kommunikation via plattformar så som Google, Facebook och Twitter har vunnit mark på bekostnad av traditionella medier, har public service roll blivit otydligare. I flera av de nordiska länderna pågår utredningar om hur public service ska finansieras och förbli relevant i framtiden.
Annons
Planerar du julbord i år? Elite Hotels har julbord med övernattning och frukost på 15 hotell i Sverige
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Valet 2022Public service-utredningenPublic serviceOlle LidbomMedia & reklamJournalistikPolitik

Ny public service-lag klubbad i riksdagen

Riksdagen har röstat igenom regeringens förslag om att public services uppdrag och finansiering ska samlas under en ny lag, rapporterar TT.

22 oktober 2025, 17.00
Sveriges Television, SVT och Utbildningsradion, UR.

Riksdagen debatterade public service framtid

På tisdagseftermiddagen debatterade riksdagen framtiden för public service. Tidöpartierna har bland annat föreslagit teknikneutralitet, ökat beredskapsuppdrag och mer extern granskning.

21 oktober 2025, 14.10
Riksdagens kammare under dagens debatt.

Lagercrantz: SVT1 och SVT2 finns kvar i minst åtta år

Det dröjer minst åtta år innan SVT1 och SVT2 läggs ner, säger kanalens vd Anne Lagercrantz. Hon pratade om public services framtid på Expressens scen på Almedalsveckan under onsdagen. Där betonade hon att SVT Play är och kommer förbli kanalens huvudtjänst.

25 juni 2025, 16.26
Anne Lagercrantz, SVT:s vd.

”Tidöpartierna hämmar utveckling av public service”

Tidöpartiernas proposition om framtiden för public service bryter mot en lång tradition av blocköverskridande överenskommelser. Det skapar oro för ökad politisk styrning och fortsatta nedskärningar, skriver fem tidigare mediechefer i en debattartikel i SvD.

13 juni 2025, 23.04
Kerstin Brunnberg och Jan Scherman.