Hem
Arkivbild. (PHILIPPE WOJAZER / TT NYHETSBYRÅN)

Få resenärer är redo att klimatkompensera för flyg

De flesta svenskarna flyger hellre billigt än reser miljövänligt, visar en mätning från flygbolaget KLM. Enligt studien känner även få resenärer till att de kan klimatkompensera sina flygresor genom att betala ett frivilligt belopp till den ekonomiska föreningen Fly Green Fund. Då kan fonden köpa in bioflygbränsle till flygbolag och på så vis sänka koldioxidutsläppen. Biobränslepriserna är numera tre till fyra gånger högre än vanligt flygbränsle.

bakgrund
 
Klimatkompensation
Wikipedia (sv)
Klimatkompensation är en metod för att ta ansvar och hantera klimatpåverkan från utsläpp av växthusgaser. Det är vanligt att företag och organisationer klimatkompenserar hela eller delar av sin klimatpåverkan. Även privatpersoner kan dock klimatkompensera sin klimatpåverkan från t.ex. flyg eller bilresor. Grundfilosofin för klimatkompensation är att själva klimatnyttan skall göras utanför företagets eller organisationens gränser för att det skall klassificeras som trovärdig och seriös klimatkompensation. Klimatnytta uppkommer framför allt genom olika klimatåtgärder i utvecklingsländer såsom energieffektivisering, förnybar energi, trädplantering och bevarande av skog. En annan metod är inköp och makulering av utsläppsrätter från exempelvis det europeiska handelssystemet EU Emissions Trading System. Klimatnyttan i det senare fallet består i att man då drar undan möjligheten att släppa ut en viss mängd växthusgaser från industrin i Sverige och andra EU-länder. Klimatkompensation bör inte förväxlas med att reducera sin klimatpåverkan genom interna initiativ, bland annat eftersom det kan uppstå problem med så kallad dubbel bokföring. Klimatkompensation och reduktion av växthusgaser är två parallella spår som bör ske samtidigt för trovärdighetens och den fulla effektens skull. Många klimatkompensationsprojekt innebär ofta holistiska lösningar, projekt i vilka man klimatnyttan säljs där köparen får mervärdet av mindre luftföroreningar, förbättrad infrastruktur, förbättrad kommunikation, förbättrad närmiljö och andra positiva hälsoeffekter. Projektutvecklare försöker ofta koppla projekten till FN:s nya globala utvecklingsmål samt certifiera projekten enligt exempelvis Gold Standard och Plan Vivo för att verifiera dessa positiva effekter från projekten.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen