”Farliga hundar” har sällan rätt uppfödarmiljö

Debatten om ”farliga hundar” har blossat upp på nytt i Sverige. Karolina Lasses, avdelningschef för Hundvälfärden på Hundstallet, och Marie Lejon, verksamhetschef på Hundstallet, betonar vikten av att backa bandet för att förstå helhetsbilden. De menar att det i de allra flesta fall ligger ett outrättat djurskyddsärende bakom varje tillsynsärende.

– Det avlas på för unga tikar, det avlas för många kullar på samma tik, parningen sker ibland tvångsmässigt, tikarna skiljs från valparna alldeles för tidig  och ofta bor hundarna i miljöer som brister både hygien- och utrymmesmässigt. Därtill avlas det ofta på hundar som av olika anledningar inte bör avlas på av hälsoskäl. Det är olagligt och skadar hundarna även långsiktigt, säger Marie Lejon.

Karolina Lasses fyller i:

– Jordbruksverket har ett regelverk som alla utan undantag måste följa när de föder upp hundar. Dessa regler följs långt ifrån alltid på grund av bristande kompetens eller ignorans. Vi vill utgå från att alla vill väl men saknar kunskap, men vet samtidigt att det är en lukrativ bransch för de som inte bryr sig om hundarnas bästa.

Så, vad kan göras för att komma åt problemen? Ett första steg är enligt Hundstallet att rikta kompetenshöjande insatser mot befintliga och potentiella hunduppfödare om Jordbrukets regelverk och öka kontrollerna av att det efterföljs. Därtill tror de på att öka ansvarskänslan hos hundköpare.