Norrtälje kriminalanstalt, arkivbild (JESSICA GOW)

Färre återfaller i brott – men förklaringen är oklar

Av Helena Sällström
Publicerad 23 maj 2016, 23:58

Färre personer som döms till fängelse återfaller i brott efter frigivningen, visar statistik från Kriminalvården som DN tagit del av. Mellan åren 1999 och 2014 minskade andelen återfall till kriminalvård från 42 procent till 31 procent.
Det är oklart vad som ligger bakom minskningen.
– Det finns inga enkla förklaringar, utan det krävs ordentliga utvärderingar och vetenskapliga prövningar för att se om vi får effekt av de handlingsprogram vi använder oss av, säger Nils Öberg, Kriminalvårdens generaldirektör, till tidningen.

”Vi ser faktorer som pekar på att det faktiskt blir bättre i samhället”

Dagens Nyheter

Undersökt om personer återfallit i brott inom tre år

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

”Nya gängbildningarna en utmaning för fängelserna”

De gängbildningar som uppstått i socialt utsatta områden, framför allt i storstäderna, blir allt mer synliga i svenska häkten och fängelser. Det innebär nya utmaningar, enligt Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården. Grupperingarna skiljer sig från annan gängkriminalitet, motorcykelgäng och vit maktgrupper eftersom de organisatoriska strukturerna är mer otydliga, skriver han på DN Debatt. I stället får geografiska områden en allt större betydelse.

30 januari 2017, 00:38

Ledare: Färre dömda begår nya brott – eller gör de?

DN:s ledarskribent Hanne Kjöller och Aftonbladets Somar Al Naher skriver båda om tisdagens nyhet om att färre dömda begår nya brott. Det enligt ny statistik från Kriminalvården. Somar Al Naher lyfter fram att vårt politiska samtal de senaste åren präglats av populism och att det, stick i stäv med vad många tror, blir bättre i samhället. Kriminalvården visar att evidens ger resultat, menar hon. ”Man gör sådant som är beprövat i stället för att låta populism och opinionen styra hur fängelserna ska göra sitt jobb”, konstaterar hon. Hanne Kjöller ifrågasätter i stället siffrorna och menar att den ljusa bilden beror på att en lägre andel brott prövas rättsligt. ”Allt fler anmälningar hamnar i polisens papperskorg utan att passera åklagare. Och det även under de perioder då antalet anmälda brott minskar.”

24 maj 2016, 23:48

Kriminalvården: Mer frivård i stället för fängelse

Straff i frihet kan ge bättre resultat än korta fängelsestraff. Det skriver Nils Öberg, generaldirektör på Kriminalvården, på DN Debatt. Det kan exempelvis handla om skyddstillsyn och fotboja – ofta i kombination med behandling eller samhällstjänst. 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader och dessa kortare straff kan öka risken för återfall och göra det svårt för en dömd person att ta ansvar för sin kriminalitet, skriver Öberg. ”Att sitta av de korta fängelseveckorna domstolen dömt ut, är ofta mer lockande.” Kriminalvården ska nu göra nya satsningar på straff i frihet, skriver Öberg. Det handlar om nya samtalsmetoder, en ”frivårdsapp”, skärpt misskötsamhetspolicy och en intensivare utslussning.

20 mars 2016, 00:37

Nils Öberg, generaldirektör på Kriminalvården/Arkivbild, fängelse

Fängelsedebatten Kriminalvården Nils Öberg Lag & rätt