Från Frankrike rapporteras att 441 personer dött av coronaviruset det senaste dygnet, rapporterar AFP. Siffran är lägre än gårdagens 588, den dittills högsta dödssiffran i landet.
Totalt har nu 7 560 personer dött sedan viruset fick fäste i landet. Av dem har 5 532 dött på sjukhus.
Gymnasier och universitet samt annan eftergymnasial utbildning ska öppna inom två veckor, enligt uppgifter till Aftonbladet.
Sommarkurser ska tillåtas och normal skolgång planeras i höst, uppger källor för tidningen. Detta om inget oväntat sker när det gäller smittspridningen.
Besked om riktlinjer för resor inom Sverige i sommar skjuts upp till nästa vecka, skriver TT. Besked skulle ha kommit i dag.
– Det hann inte bli klart till i dag, säger Henrik Josefsson vid Folkhälsomyndighetens presstjänst.
Josefsson tillägger att han inte har någon närmare information om vad det var som saknades för att ett beslut skulle kunna tas.
På över 40 äldreboenden i Stockholm har personal sjukskrivit sig eller avbokat sina arbetspass på grund av rädsla för smitta. Det rapporterar Ekot med hänvisning till en enkät som Smittskydd Stockholm gjort bland chefer på länets boenden.
”Det har varit kaotiskt. Majoriteten av personalen har varit skräckslagna, livrädda för att de själva ska dö, eller att de ska ta med smitta hem”, skriver en verksamhetschef.
I en liknande enkät som gjorts inom Region Sörmland framkommer det att personal inom äldrevården känt liknande oro över arbetet.
Opinion Förtroendet för regeringen sjunker med elva procentenheter till 48 procent i en ny Sifo-mätning, skriver Expressen.
Men det är inte bara regeringen som minskar i förtroende – tappet syns även hos myndigheter. Folkhälsomyndighetens siffror minskar från 78 till 70 procent.
– Det här är en ny signal – något är på väg att hända, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, som anser att det här kan vara ett tecken på att krisens första fas nu är över, vilket innebär att man inte sluter upp bakom ledarna på samma sätt som tidigare.
Undersökningen bygger på 700 intervjuer gjorda mellan 21 och 27 maj.
Sverigedemokraterna ansluter sig till Kristdemokraternas och Moderaternas krav på att en coronakommission ska tillsättas före sommaren.
Partiet skriver i ett pressmeddelande att man kräver en “sanningsutredning” om dödsfallen på Sveriges äldreboenden.
Statsminister Stefan Löfven (S) har tidigare sagt att en kommission ska tillsättas när krisen är över.
Kommunerna ska få större ansvar och befogenheter att kontrollera att restauranger och krogar följer smittskyddsrestriktionerna – det enligt en ny tillfällig lag som regeringen föreslår.
Damberg meddelar också att regeringen avsätter 92 miljoner kronor för att stärka smittskyddstillsynen på serveringsställen.
Sverige ska arbeta för EU-sanktioner mot Kina under fredagens webbmöte mellan EU-ländernas utrikesministrar. Det beslutet har EU-nämnden fattat – mot regeringens vilja, skriver TT.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet men blev överkörda av en majoritet i nämnden.
– Det som har skett den senaste tiden i Hongkong och gårdagens beslut i den kinesiska folkkongressen har gjort att det är väldigt viktigt att EU är tydliga mot Kina om det inte är business as usual, säger EU-nämndens andra vice ordförande Jessika Roswall (M) till TT.
Om Kina går vidare med sin nationella säkerhetslag kommer Storbritannien att erbjuda 315 000 Hongkongbor en chans att få brittiskt medborgarskap. Det meddelar utrikesminister Dominic Raab, skriver Financial Times.
Storbritannien utfärdade särskilda pass till hundratusentals Hongkongbor innan kolonin återlämnades till Kina 1997. Det är dessa passinnehavare som den brittiska regeringen nu vill ge utökade visumrättigheter. Rent konkret skulle det innebära att de berörda ges rätt att studera eller arbeta i Storbritannien under tolv månader.
– Och det skulle ge dem en väg mot ett framtida medborgarskap, säger Raab.
Allsvenskan och andra elitidrotter som sker utomhus får klartecken att starta upp igen från 14 juni, meddelar idrottsminister Amanda Lind (MP) på en pressträff.
Alla matcher och andra evenemang ska dock genomföras utan publik.
Med på pressträffen är även inrikesminister Mikael Damberg, som understryker att det är fortsatt viktigt att vara försiktig.
– Beslutet ska inte ses som en allmän lättnad av restriktioner, säger Damberg (S).
När publiken kan återvända till arenorna är oklart, men det lär sannolikt dröja.
– Det ligger långt framåt. Jag räknar nog med att den här begränsningen på 50 (personer) kommer att gälla över sommaren, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Beskedet att tävlingsspel tillåts för alla elitidrotter utomhus från 14 juni är mycket välkommet, säger Hans Larsson, sportchef för allsvenska Mjällby AIF, till SVT.
– Det är en lättnad att vi får börja tävla igen. Spelarna ligger i och tränar, men behöver det där lilla extra för att hålla uppe motivationen.
Beskedet om att elitidrotten får klartecken att starta igen i juni är välkommet, säger SVT:s fotbollsexpert Daniel Nannskog.
– Då får vi inte situationen där man får se klubbar gå i graven, säger han i SVT:s direktsändning.
Beslutet innebär bland annat att allsvenska matcher spelas utan publik, vilket blir tuffare för spelarna.
– Man får svårt att tagga igång, publiken gör oerhört mycket. Här handlar det om vilka karaktärer du har i ditt lag, det blir viktigare än någonsin. De som kan elda upp sig utan publik och är starka i det mentala spelet, det blir intressant att se.
Sportbladets Simon Bank skriver i en krönika att beslutet kan ses som en livlina för en bransch bland många. ”Jag tycker att de (Folkhälsomyndigheten) till slut agerar logiskt och följdriktigt, men varken du eller jag avgör om det är rätt beslut.”
Ännu ett inlägg på Twitter av USA:s president Donald Trump får en varningsmarkör. Det är en tweet om protesterna mot polisvåld i Minneapolis, Minnesota, som ”glorifierar våld”, enligt sociala medier-jätten.
I inlägget står bland annat att ”när plundringen börjar, så börjar skjutandet”.
Den nya varningsmarkören kommer efter att Donald Trump under torsdagen skrev under en presidentorder om att ändra sociala medier-lagarna. Tidigare i veckan satte Twitter för första gången en varning på en Trump-tweet om poströstning.
USA:s president Donald Trump har inte makten att reglera eller ”stänga ner” sociala medier, uppger juridiska experter för AP och Reuters. Presidentordern han skrev under i går kommer därför inte att påverka de lagliga förutsättningarna för sociala medier-företag som Facebook och Twitter.
Enligt Jack Balkin, juridikprofessor på Yale-universitet, är det inte ens poängen utan Trumps syfte är att skrämmas. Daphne Keller, expert på internetjuridik, säger till Reuters att presidentordern är ”95 procent politisk teater”, en retorik utan juridisk grund och utan juridisk påverkan.
Donald Trump har skrivit under en presidentorder om sociala medier rapporterar Reuters.
Ordern går ut på att sociala medier-bolagen inte ska ha något skydd mot rättsliga påföljder – vilket betyder att de skulle bli juridiskt ansvariga för vad användarna publicerar på deras plattformar.
Detta efter att Twitter faktagranskat president Donald Trumps twitterinlägg. Presidenten har kallat faktakollen som techjätten gjort för ”politisk aktivism”.
Efter en längre periods nedgång har Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg de senaste dagarna sett en ökning av antalet patienter som behandlas för covid-19.
– Vi får se om det här är något som är på gång att röra sig uppåt eller om det är en tillfällighet, säger Västra Götalandsregionens smittskyddsläkare Thomas Wahlberg på en pressträff.
Det märks också en ökning av det totala antalet bekräftade fall av smitta, vilket enligt Wahlberg kan hänga ihop med att provtagningar har börjat göras på vårdcentraler.
Han varnar invånarna för att slappna av.
– Det är väldigt viktigt att vi är medvetna om att det pågår en smittspridning i Västra Götaland och alla våra kommuner, säger han.
Totalt har Västra Götalandsregionen 5 480 bekräftade fall av covid-19 och 511 människor dött.
Sannolikt har fler dött i covid-19 i Sverige än de 4 220 dödsfall som registrerats. Hittills finns ytterligare 1 000 dödsfall som utgör så kallad överdödlighet, rapporterar DN.
– En del av de 1 000 kommer att kunna härledas till covid-19. Men hur mycket högre antalet blir vet vi inte, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.
Hon säger att det alltid kommer att finnas ett mörkertal i dödssiffran men att en del av dödsfallen kommer att kunna kopplas till coronapandemin i efterhand.
Island har arbetat aktivt med smittspårning för att försöka bekämpa coronapandemin. Strategin har fungerat och landet har drygt 1 800 konstaterat smittade och bara 10 personer som har dött.
Men Jan Albert, som är professor i smittskydd vid Karolinska institutet, tycker inte att Sverige borde gå över till den isländska modellen med smittspårning i nuläget.
– I bästa fall, och förhoppningsvis, fortsätter kurvan neråt och då kanske man kan övergå till en strategi som Island, med smittspårning, när smittan är mycket mer begränsad än vad har varit, säger han i SVT:s ”Aktuellt”.
I framtiden kan en etikett på förpackningen skvallra om ifall matvaran du tänkt köpa verkligen har förvarats i rätt temperatur. Det är åtminstone vad forskare vid Korea Research Institute of Chemical Technology hoppas på, skriver sajterna New Atlas och Foodprocessing.
Enkelt beskrivet fungerar klisterlapparna som en timer. Etiketterna består av polymera nanofiber och så länge omgivningen är kall syns inte den hemliga bilden. Uppgår temperaturen till över 10 grader under en viss tidsperiod så ”smälter” fibrerna. Då framträder bilden som fortsätter att vara synlig även om livsmedlet kyls ner igen.
– Det betyder att det praktiskt taget inte finns plats för någon manipulation, säger forskaren Oh Dongyeop till Foodprocessing.
Tekniken beskrivs som lämplig för temperaturkänsliga livsmedel som kött, fisk och grönsaker och de koreanska forskarna tror att det finns en potential för märkningen även inom läkemedelsbranschen, där viss medicin och utrustning måste hållas kall.
– Eftersom marknaden för att leverera matvaror växer snabbt kommer även efterfrågan på den här teknologin att öka, säger Oh Dongyeop.
Jakten på klimatsmarta proteinkällor har lett till att det återigen blivit populärt att äta marsvin i Peru, skriver The Guardian. Under flera år minskade marsvinsätandet i landet, delvis eftersom turister problematiserat rätten. Men nu ser man ett uppsving för marsvin som föds upp på ekologiskt vis och som marknadsförs som ett alternativ till fågel och rött kött.
– I Peru ser man marsvinsuppfödningen som ett sätt att minska sin påverkan på miljön. Till skillnad från boskap så bidrar de inte till regnskogsskövling. De har heller inte lika mycket avföring som boskap vilket gör att det blir mindre växthusgaser, säger Lionel Vigil, chef för World Neighbors, en organisation som jobbar med att bekämpa fattigdom i isolerade byar i Latinamerika, Afrika och Asien.
Man hoppas också på att marsvinsuppfödandet ska ge kvinnor på landsbygden i Peru större ekonomisk frihet. Samtidigt är det en rätt som omvärlden ser med skepsis på, i många delar av världen fungerar marsvin som sällskapsdjur och älskade familjemedlemmar.
I höstas vållade det uppmärksamhet när glass med marsvinssmak började säljas i Ecuadors huvudstad Quito. Glassbutiksägaren María del Carmen Pilapaña lyckades utvinna smaken genom att göra en paté av marsvinskött, mixa det med mjölk och sedan frysa det till glass, rapporterar NBC News. Efter nytillskottet i glassdisken såg hon ett uppsving i försäljningen. Att glassen blev populär är inte konstigt menar Carolina Páez, chef över den antropoligiska institutet på det katolska universitetet i Quito.
– Marsvin är en väldigt viktig och uråldrig maträtt i Anderna, på grund av deras höga innehåll av protein. Det är inte alls konstigt att ecuadorianer äter dem, även som glass, säger Páez till NBC.
Svenskarnas matavfall ska halveras till 2030, men kan det som blir kvar omvandlas till hållbar plast? Det tror i alla fall Tech Crunch, som besökt kanadensiska Scarborough där företaget Genecis utvecklar en metod där en ny typ av bakterie omvandlar kolbaserat organiskt avfall till organiska syror.
Vd:n Luna Yiu berättar för nyhetssajten om processen som består av två steg: Den första gruppen av bakterier bearbetar matavfallet och producerar fettsyror som den andra gruppen av bakterier livnär sig på när de tar upp kolatomerna och omvandlar dem till bioplast.
Satsningen har fått stöd av den kanadensiska regeringen och förhoppningen på sikt är att skala upp två goda effekter: minska plastavfallet i världen samtidigt som växthusgaserna minskar. Jämfört med traditionell plasttillverkning ger den här typen av förpackningstillverkning 80 procent mindre växthusgaser.
Produktionen är ännu småskalig och kan inte tävla prismässigt med petroleumplast om oljepriserna är låga, men man ser en framtid i att tillverka bioplast för matförpackningar, material till 3D-skrivare och inom medicinsektorn.
– Med mer genteknik och med förbättring av våra bakteriekulturer skulle vi potentiellt kunna få ner kostnaderna och i framtiden bli en verklig konkurrent till plastartiklar, säger Yiu till sajten Fast Company.
Bli Omni Vän
