När vi i framtiden ser tillbaka på 2022 är det inte omöjligt att året beskrivs som en vändpunkt för den gröna energin. Det skriver statsvetaren Leah C Stokes i New York Times. Det må krävas kriser och krig för att världens regeringar ska agera, men i år har stora utsläppare som USA, EU, Australien och Brasilien alla tagit viktiga steg mot en mer hållbar energiförbrukning, skriver hon.
Utsikterna för vår planet är alltjämt dystra, men det finns också ljusglimtar. Omni har listat fem vinster för miljön och klimatet under 2022 som kan komma att leda till verklig förändring.
Grön energi på frammarsch
Den globala kapacitetstillväxten för förnybar energi väntas fördubblas under de kommande fem åren. Enligt en rapport från Internationella energibyråns IEA kommer världen etablera lika mycket förnybar energi under dessa år som man gjort de senaste 20 åren.
USA:s president Joe Bidens klimat- och infrastrukturpaket innebär bland annat att 369 miljarder dollar kommer att investeras i förnybar energi och energieffektivisering. Inom EU ökade användningen av solenergi med 50 procent i år, och Storbritanniens vindkraftsparker genererade rekordhöga mängder el.
Ambitiöst skydd för hotad mångfald
I november slöts det mest ambitiösa avtalet för att skydda den biologiska mångfalden hittills av världens ledare. Den viktigaste åtgärden handlar om att 30 procent av alla land- och havsområden ska skyddas fram till 2030.
Kort därefter gick EU fram med ett nytt förbud mot en rad produkter som bidrar till avskogning eller förstörelse av skog. Därtill har Brasiliens nya president Lula da Silva lovat att arbeta för att avskogningen av Amazonas helt ska upphöra.
Strålkastarljus mot klimaträttvisa
Klimatkompensationen stod i centrum under årets FN-toppmöte i Egypten. Efter en långdragen kamp fick utvecklingsländerna till slut gehör för sina krav på omfattande ersättning från rikare länder för de skador som klimatförändringarna orsakar.
Efter intensiva förhandlingar på övertid slöts ett avtal om en ny fond för klimatrelaterade skador och förluster i utvecklingsländer.
FN:s generalsekreterare António Guterres kallade det ”ett viktigt steg mot rättvisa” i en värld där fattigare länder får ta den största smällen för rikare länders utsläpp.
Antonio Guterres. (Peter Dejong / AP)
Hackad fotosyntes
Med hjälp av genredigeringstekniken Crispr har forskare påbörjat ett projekt på 11 miljoner dollar för att ”hacka” fotosyntes och göra den mer effektiv, så att större mängder koldioxid kan sugas upp ur atmosfären.
Ny forskning som publicerades i juni visar också att det är möjligt att odla ätbara växter som alger, svamp och jäst utan fotosyntes. Något som kan ge insikter om hur man får grödor att växa mer effektivt.
Plastmotståndet
I mars enades 175 FN-delegater om att förhandla fram ett globalt fördrag till 2024 för att stävja flödet av plast. Det innebär att ett nytt juridiskt bindande ramverk ska arbetas fram där krav ställs på länderna att minska och städa upp plastföroreningar.
Att begränsa själva plastproduktionen, i stället för att bara förbättra återvinningen, innebär en betydande förändring, skriver National Geographic.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
