Flera kraftiga bränder bröt ut under tisdagen i Skåne, rapporterar SVT. All tågtrafik stod till mellan Höör och Tjörnarp efter en gräsbrand. I Ängelholm brann ett uthus ned och i Hästsveda står ett stall i full brand.
Räddningstjänsten har beställt en släckningshelikopter till Hästsveda och flera enheter är på platsen. Alla hästar har kommit ut ur stallet som är övertänt.
Alla 45 patienter som deltog i läkemedelsbolaget Modernas test med ett potentiellt coronavirusvaccin har utvecklat antikroppar, skriver CNBC.
Enligt det Astra Zeneca-delägda bolaget fick samtliga patienter ett ”robust” skydd. Moderna uppger att de deltagande personerna utvecklat ett fyra gånger starkare skydd än patienter som återhämtat sig från covid-19.
Över hälften av de deltagande patienterna fick också någon form av biverkningar, som illamående eller huvudvärk. Men symptomen var så pass milda att experimentet inte behövde avbrytas.
Datan har publicerats i New England Journal of Medicine. Resultaten är lovande men arbetet med vaccinet är ännu inne i ett tidigt stadium, konstaterar CNN.
Astra Zeneca-delägda Moderna rusade i efterhandeln på Wall Street efter att läkemedelsbolaget uppgett att deras potentiella coronavirusvaccin gett ett robust skydd för samtliga 45 personer som ingått i deras test. Testet publicerades på tisdagskvällen i New England Journal of Medicine.
Samtliga 45 personer utvecklade antikroppar efter två vaccinationer och enligt Moderna utvecklade deltagarna ett fyra gånger starkare skydd än patienter som återhämtat sig från covid-19.
I ett uttalande uppger Moderna att den sista fasen i testerna kommer att inledas den 27 juli, skriver Bloomberg.
Aktien rusade som mest runt 18 procent i efterhandeln efter beskedet.
Antalet larm om fusk har ökat dramatiskt på flera svenska universitet under pandemin, rapporterar DN.
På Uppsala universitet har 201 studenter anmälts för misstänkt fusk under vårterminen, vilket är mer än dubbelt så många anmälningar som under hela fjolåret. Universiteten i Göteborg, Lund, Linköping och Örebro ser en liknande utveckling.
Rederiet Viking Line har enats med sina finansiärer Finnvera och Finlands Exportkredit om en amorteringspaus från och med 1 juli fram till årsskiftet, enligt ett pressmeddelande. Därmed slipper bolaget amortera 14,9 miljoner euro, eller knappt 155 miljoner kronor, under perioden.
Amorteringarna förfaller i stället senast den 10 januari 2025, skriver Viking Line. Bolaget förbinder sig också att amortera de uppskjutna betalningarna innan det kan bli aktuellt med utdelning.
Liberalerna förnyar sitt förslag om att en stor nationell folkräkning bör göras igen, skriver TT.
På en pressträff säger partiledaren Nyamko Sabuni att det behövs ett nationellt mål för att minska trångboddheten till 2030.
– Pandemin har visat att trångboddhet är en fråga om liv och död, säger hon.
Enligt Sabuni bör också Boverket få i uppdrag att uppdatera normen för vad som är trångboddhet.
Antalet döda i covid-19 under ett dygn i Florida har nått en ny högsta siffra. 132 personer har dött det senaste dygnet, rapporterar AFP. Smittan skenar i Florida. Fler än 300 000 fall av covid-19 har rapporterats in.
– Miami är smittans epicentrum, säger experten på infektionssjukdomar Lilian Abbo, enligt CNN.
Kritikerna anklagar nu guvernören Ron DeSantis för att strunta i lokala hälsoexperter och i stället lyssnat på president Trumps direktiv om att få igång ekonomin, rapporterar Dagens Nyheter.
Florida var bland de sista delstaterna att stänga verksamheterna i våras och bland de första att åter öppna upp igen.
Vita huset har vid upprepade tillfällen riktat kritik mot USA:s smittskyddschef Anthony Fauci. När Trump under en pressträff på måndagen fick frågor om den Brooklynbördige läkaren svarade han:
– Jag tycker att han är en väldigt trevlig person. Jag håller inte alltid med honom.
Tidigare under måndagen retweetade Trump en kommentar från en programledare som anklagade ”alla”, inklusive USA:s folkhälsomyndighet, för att ha ljugit om coronaviruset. Detta spelades senare ner av presidentens presstalesperson Kayleigh McEnany.
Källor uppger dock för CNN att Trump hyser ett stort missnöje mot Fauci och att det är därför 79-åringen syns mindre på pressträffar nu än tidigare. Men presidenten sägs inte ha några planer på att sparka Fauci, i stället ska planen vara att lämna honom åt sitt eget öde utan stöd från administrationen.
Apple har åter tvingats stänga 90 av sina 271 butiker i USA till följd av coronapandemin, och nu väljer den amerikanska techjätten att ge delar av sin butikspersonal nya arbetsuppgifter som kan skötas hemifrån. Programmet kallas ”Retail at home”. Det rapporterar Bloomberg.
Samtidigt kommer uppgifter om att Apples plan på att låta kontorspersonalen återvända till kontoren inte kommer att kunna genomföras förrän under 2021.
Hongkong förlorar sin särskilda handelsstatus och kommer nu att behandlas precis som Fastlandskina, meddelar USA:s president Donald Trump på en pressträff. Beskedet kommer till följd av de nya säkerhetslagarna som har stärkt Pekings grepp över Hongkong.
– Inga särskilda privilegier, ingen speciell ekonomisk behandling och ingen export av känslig teknologi, sa Trump enligt Hongkongbaserade South China Morning Post.
Dessutom går USA fram med sanktioner mot kinesiska medborgare som varit inblandade i införandet av lagarna. Presidenten säger att han agerar på grund av Kinas ”förtryckande handlingar”.
Representanter för regimen i Peking dömer ut primärvalen i Hongkongs demokratirörelse som ”olagliga”, rapporterar The Guardian.
Primärvalen, som hölls i helgen, utgör inte en del av Hongkongs politiska system i formell mening. Trots det lockade man omkring 600 000 till valurnorna för att utse kandidater inför valet till den lagstiftande församlingen i september.
Bedömare ser det höga röstdeltagandet som en protest mot de nya säkerhetslagarna som trädde i kraft 30 juni.
Näringsdepartementet har fått i uppdrag att ta kontakt med SJ för att låta tågbolaget berätta hur det tänker kring trängsel på tågen. Det säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till TT efter oro kring virusspridning på grund av många människor i vagnarna.
Före månadsskiftet kunde den som bokade biljetter på SJ vara säker på att inte hamna bredvid en okänd person. Någon sådan garanti finns inte längre när SJ nu kör med cirka 75 procents kapacitet.
SJ:s presschef Tobbe Lundell upplever inte att Folkhälsomyndigheten har några problem med upplägget.
– Vi har haft ett antal möten med dem och är alltid beredda att göra förändringar om de skulle ändra sina anvisningar, säger han.
Efter klagomål på trängsel ombord på tåg har SJ hävdat att Folkhälsomyndigheten godkänt att passagerare i olika sällskap numera kan hamna på platser intill varandra, rapporterar DN. Men myndigheten avfärdar att de gett något sådant klartecken.
– Vi får prata med SJ. Jag åkte faktiskt tåg i går, då var det mycket folk på och ärligt talat så var det lite obehagligt, säger generaldirektör Johan Carlson till tidningen.
Folkhälsomyndighetens chefjurist säger att de kan behöva se över föreskrifterna.
Flera SAS-passagerare som SR Ekot pratat med kritiserar flygbolaget för fullbokade plan och att medresenärer tar av sig de munskydd som det är krav på att man bär.
– Vi satt tre och tre i stolraderna. Ja, det var ingen bra upplevelse, säger Anders Söderström från Stockholm som flög Stockholm–Skellefteå, tur och retur, i mitten av juni.
Men enligt Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS, är det inga problem att boka alla platser så länge flygbranschens säkerhetsorganisations riktlinjer följs. Hon lyfter bland annat att ventilationssystemet är så bra att risken för smitta är liten.
Opinion Det finns en risk att Sverige och Danmark blir bromsklossar i Europasamarbetet i och med ländernas inställning till EU:s nya långtidsbudget. I stället måste länderna vara konstruktiva, skriver fem nationalekonomer på SvD Debatt.
Länderna utgör, tillsammans med Nederländerna och Österrike, EU:s mest sparsamma kvartett i samtalen. De förespråkar lån framför bidrag.
”Denna historiskt djupa ekonomiska kris är inte rätt tillfälle att vara snål. Frågan om lån eller bidrag är dessutom av liten ekonomisk betydelse för skattebetalarna i Sverige och Danmark”, skriver de.
Efter krisen och inte just nu, fortsätter de, är det läge att ställa krav på medlemsländerna om ordning och reda i statsfinanserna.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel riktar ett varningens finger mot de fyra mer sparsamma länderna i den så kallade frugala fyran: Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike.
Efter ett möte med Italiens ledare Giuseppe Conte i Berlin på fredagen sa Merkel att EU har ”lång väg kvar” innan man kan enas om ett återhämtningspaket för coronakrisen, skriver Politico. Hon öppnade också för att det kan krävas ytterligare ett möte efter helgens toppmöte i Bryssel för att komma i mål med förhandlingarna.
Merkel tycktes rikta sig till de fyra länderna som förespråkar lån framför bidrag när hon sa att hon kan godkänna små förändringar av det avtal som föreslagits, men tänker motarbeta alla försök att riva upp det.
Stödpaketet föreslås vara 750 miljarder euro, eller 8 000 miljarder svenska kronor. Bidragsdelen föreslås utgöra 500 miljarder.
I dag kommer Spaniens premiärminister Pedro Sanchéz till Sverige för att träffa statsminister Stefan Löfven (S) och diskutera EU:s återhämtningspaket efter coronakrisen.
Besöket ses som ett försök från Spaniens sida att övertyga Sverige om att ställa sig bakom det stödpaket från EU som föreslagit. Sverige har, ihop med Danmark, Nederländerna och Österrike, motsatt sig förslaget eftersom man menar att paketet i för hög grad utgörs av bidrag i stället för lån. Hårda förhandlingar väntar vid helgens toppmöte i Bryssel.
Det spanska besöket sker 14–15 juli på Harpsund och en pressträff hålls under onsdagen.
Hundratals personer samlades i Minsk under tisdagen för att protestera mot att två oppositionspolitiker nekats att ställa upp i presidentvalet i Belarus nästa månad, rapporterar AFP.
– Myndigheterna plockade bort de starkaste kandidaterna och lät de svaga vara kvar, säger Radio Free Europes politiska kommentator Valeryj Karbalevich.
Människorättsorganisationen Viasna rapporterar att över 100 personer har gripits i landet, tio av dem är journalister. Även oppositionspolitikern Viktar Babaryka som anses vara den som har störst chans att knipa presidentposten är gripen. Han anklagas bland annat för penningtvätt.
Aleksandr Lukasjenko har suttit som president i 26 år.
Valberedningen i Belarus vägrar att registrera två av den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenkos största konkurrenter inför det stundande valet, rapporterar Reuters.
Bankmannen Viktar Babaryka och den före detta ambassadören Valeryj Tsapkala ses som de enda som har en chans att ta över makten från Lukasjenko som suttit vid makten i 26 år.
Polisen har gripit hundratals personer som protesterat mot regimen, nästan alla av presidentens konkurrenter har också gripits eller utreds av polisen. Valet äger rum nästa månad.
Opinion Sverige bör helhjärtat stödja EU:s förslag om en koldioxidtull mot omvärlden under Europeiska rådets möte i veckan, skriver ekonomerna Anders Olshov och Håkan Pihl på DN Debatt.
Duon menar att förslaget har två tydliga fördelar: det är en mycket viktig klimatåtgärd och det likställer konkurrensen inom och utanför unionen. En sådan gränsskatt skulle leda till att förorenare finner det lönsamt att genomföra utsläppsminskningar, spår ekonomerna.
”EU måste för sin trovärdighets skull visa att koldioxidtullen inte primärt handlar om egenintresse – om att finansiera sin återhämtningsfond på föreslagna 750 miljarder euro och att rädda jobb i EU – utan om att hjälpa världen att hejda klimatförändringen.”
Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i enlighet med Parisavtalets mål är inte bara gynnsamt för klimatet utan även för ekonomin. Det är resultatet av nya beräkningar som forskare vid bland annat Chalmers gör i en studie som publiceras i Nature Climate Change, rapporterar SR Vetenskapsradion och DN.
Forskarna har gjort nya beräkningar i den så kallade DICE-modellen som Yaleprofessorn William Nordhaus fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018. Han drog då slutsatsen att det samhällsekonomiskt är mest optimalt att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100.
Modellen har nu uppdaterats med forskningsresultat gällande exempelvis skador av klimatförändringar i framtiden – den nya slutsatsen är att två grader eller lägre är optimalt.
– Det här visar att det går att motivera kraftfulla klimatåtgärder på rent ekonomiska grunder, säger Christian Azar professor i energi och miljö på Chalmers, till DN.
Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.
Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.
I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.
Bli Omni Vän
