”Föråldrade regler ger arvsfonden för många arv”
Föråldrade regler från 1928 gör att arv som rimligen borde tillfalla närstående i stället går till Allmänna arvsfonden, skriver advokat Thorulf Arwidson på SvD:s debattsida.
Reglerna innebär mycket höga beviskrav i fall där den avlidne önskat att tillgångar inte ska tillfalla arvsfonden om arvsberättigade släktingar saknas. Detta överensstämmer inte med det allmänna rättsmedvetandet och kan få förödande konsekvenser, skriver Arwidson.
Han vill nu att reglerna ändras och förtydligas och att en ny nämnd inrättas för att pröva så kallade avståendeärenden, där den avlidnas vilja har varit att arvet ska gå till exempelvis en förening, men där det saknas testamente.
Om debattören
Thorulf Arwidson, advokat
bakgrund
Allmänna arvsfonden
Wikipedia (sv)
Allmänna arvsfonden är en svensk statlig fond, instiftad av Sveriges riksdag 1928, dit medel tillfaller från de dödsbon som inte har någon arvinge, alltså när det varken finns någon släkting närmare än kusin eller något skrivet testamente. Föreningar och andra ideella organisationer kan söka projektstöd ur fonden. Projekten ska vara av ideell karaktär till förmån för barn, ungdom och personer med funktionsnedsättning. Hela Fonden förvaltas av Kammarkollegiet, och det är den myndighet som handlägger och föreslår vilka projekt som ska få stöd.
Myndigheten Arvsfondsdelegationen beslutar sex gånger per år om vilka projekt som ska få stöd och följer upp dessa projekt. Delegationen ser också till att erfarenheterna från verksamheten sprids och informerar om arvsfondens ändamål och medlens användningsområde. Delegationen har sju ledamöter som utses av regeringen och ordförande sedan år 2016 är Håkan Ceder.
Cirka 400 projekt får varje år stöd ur Allmänna arvsfonden. År 2015 delades 642 miljoner kronor ut.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen