Hem
(Richard Drew /AP/TT / AP)

Forskning: Män överskattar aktieprognoser – inte kvinnor

Ökar okunskap självförtroendet i aktieprognoser? Ja, enligt en ny studie i tidskriften Journal of Behavioral Finance.

I experimentet fick 150 personer förutspå om aktierna för Adidas, Apple och Netflix skulle stiga eller sjunka under de kommande fyra månaderna. Därefter ombads de att ange hur säkra de var på sina bedömningar. I ett tredje steg genomfördes ett kunskapstest, med frågor som ”vad är stock picking”.

Resultaten var tydliga. De som hade mindre kunskap om kapitalmarknader uppvisade högre självförtroende och övermod. ”Det gällde för män, men inte för kvinnor”, skriver forskarna, och konstaterar att sambandet var statistiskt mycket signifikant.

I slutsatserna skriver forskarna att ”särskilt inkompetenta personer kan vara utsatta eftersom de saknar metakognitiv förmåga att känna igen sin egen inkompetens” och hänvisar till den så kallade Dunning–Kruger-effekten.

bakgrund
 
Dunning–Kruger-effekten
Wikipedia (sv)
Dunning–Kruger-effekten är en felaktig självbild (kognitiv bias) som innebär att den som inte har kunskap också är oförmögen att förstå att han eller hon överskattar sin kunskap och/eller förmåga. Samtidigt tenderar personer med hög kompetens att underskatta sin relativt höga kompetens gentemot andra, vilket leder till antagandet att det som är lätt för den kompetente också är lätt för andra. David Dunning och Justin Kruger (Cornell University) sammanfattar: "Den inkompetente har felaktig uppfattning om sig själv, den kompetente om andra." En missuppfattning är att folk tror att det handlar om andra. Men att inte känna till omfattningen av sin egen okunnighet är en del av det mänskliga tillståndet. Problemet med det är att man ser det hos andra människor men inte hos sig själv. Det Kruger och Dunning kunde visa på gruppnivå var att de som hade mindre kunskap än genomsnittet visserligen överskattade sin kompetens, men att de snarare bedömde sig ligga nära genomsnittet, trots att de tillhörde den sämsta kvartilen (fjärdedelen). De trodde alltså inte att de kunde slå en expert på fingrarna i dennes eget ämne, men ansåg att de visste ganska mycket, trots att verkligheten snarare visade att de var tydligt okunniga. Det har länge spekulerats om effekten, men det var först när Justin Kruger och David Dunning, forskare på Cornell University i New York, 1999 genomförde en serie experiment för att testa hypotesen som den blev vetenskapligt belagd. Följande år mottog Dunning och Kruger det satiriska Ig Nobelpriset för sin rapport där de beskrev Dunning–Kruger-effekten.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen