Forskning visar: Våtmarker löser inte klimatproblemen
Regeringen satsar hundratals miljoner kronor per år på återställandet av våtmarker med målet att 100 000 hektar skog och 10 000 hektar åker ska återvätas inom 20 år. Men forskning från Göteborgs universitet som SVT Nyheter rapporterar om visar att man ännu är långt ifrån den takt som krävs för att uppnå målet.
Dessutom visar forskningen att ett uppfyllande av målet endast skulle resultera i en koldioxidminskning på högst en miljon ton per år, vilket motsvarar omkring två procent av Sveriges årliga utsläpp.
– Det är en bra idé men det kommer inte att räcka på långa vägar att återväta Sveriges alla dikade torvmarker, säger torvforskaren Amelie Lindgren.
bakgrund
Våtmark
Wikipedia (sv)
Våtmark, även sankmark och sumpmark, är enligt den svenska våtmarksinventeringens definition sådan mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen ska vara hydrofil för att man ska kalla ett område för våtmark. Huvudindelningen av våtmarker i typer grundar sig på vattnets ursprung och om marken är torvbildande eller ej. Begreppet innefattar en mängd olika naturtyper såsom myrar, stränder, kärr och mossar. Även träsk är en benämning som kan avse en typ av våtmark.
Exempel på stora våtmarksområden i världen är Sudd, Pantanal, Everglades och Camargue.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
