Malin Nilsson

Johan Nilsson/TT

Sverige och klimatet

Linus Lindgren

Janerik Henriksson/TT

Klimathotet

Opinion

AJ Produkter

Peter Johansson

SVA/Anders Lindström

Nilfebersmygga, Culex modestus är en tvåvingeart som beskrevs av Ficalbi 1889. Culex modestus ingår i släktet Culex och familjen stickmyggor.  Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.Det svenska namnet har myggan fått på grund av att den ofta spelar en nyckelroll vid utbrott av sjukdomen West Nile Fever, som orsakas av ett virus med samma namn (West Nile-virus). Sjukdomen West Nile Fever finns inte i Sverige.
Nilfebersmyggan upptäcktes för första gången i Sverige i juni 2016. Det var myggforskaren Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som själv fångade ett exemplar i en trädgård i Simrishamn. I och med fyndet har Sverige nu femtio arter stickmyggor.

Nilfebersmygga

West Nile-feber eller West Nile fever (efter engelskans West Nile = västra Nilen och fever = feber), på svenska numera även kallad nilfeber, är en infektionssjukdom som orsakas av West Nile-viruset som ingår i släktet Flavivirus i familjen Flaviviridae. Fåglar är den naturliga värden och viruset sprids mellan fåglar via myggor, vanligtvis myggor inom släktet Culex. Patienter uppvisar vanligtvis inga symtom men i vissa fall leder sjukdomen till hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation vilket kan ha dödlig utgång. Viruspartikeln består av en enkelsträngad RNA molekyl omgiven av en kapsid som i sin tur är omgiven av ett lipidmembran.
West Nile-feber förekommer i Afrika, Europa, Asien, Australien och Nordamerika. Idag finns inga vaccin mot sjukdomen och det bästa sättet att begränsa sjukdomens spridning är att bekämpa myggorna som bär på viruset. Flyttande fåglar anses vara virusets primära sätt att sprida sig till nya områden.

West Nile-feber

Isabelle Nordström

Henrik Holmberg / TT

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Gå förbi betalväggar!

Felicia Nordlund

Lars Pehrson/SvD/TT

Globala målen, eller de globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG), är en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling. De 17 globala målen för hållbar utveckling antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 i resolution A/RES/70/1, under namnet Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development, ofta refererad till med det kortare Agenda 2030.Idén om de globala målen startade vid Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling 2012. Syftet är att fram till år 2030 uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över. Konsultationsprocessen var den längsta, mest inkluderande och mest transparenta i FN:s historia.  Den 25 september 2015 antog FN:s alla medlemsländer i generalförsamlingen den historiska resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Hittills har totalt 193 länder världen över formulerat och antagit de globala målen.De globala målen består av 169 delmål och 244 indikatorer. Tillsammans tar de vid där Millenniemålen nådde sitt slutdatum. Den nya agendan har år 2030 som målår; därav namnet Agenda 2030.

Sverige och klimatet

Mina bevakningar

Aktuella ämnen

Populära ämnen