Förslaget: Gör Stockholms skärgård till världsarv
”Gör Stockholms skärgård till ett världsarv”. Det förslaget har diskuterats av politiker, företagare, myndighetsrepresentanter och andra skärgårdsaktörer, skriver tidningen Skärgården. Initiativtagare är Peter Westman, biträdande generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
– Stockholms skärgård har ur ett globalt perspektiv en helt unik miljö, motiverar han.
Processen att göra Stockholms skärgård till ett världsarv skulle ta fem-sex år enligt Peter Westmans bedömning.
bakgrund
Världsarv
Wikipedia (sv)
Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som är och hur ett objekt kan bli ett världsarv bestäms i världsarvskonventionen (Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv). Konventionen antogs den 16 november 1972 av Unescos 17:e generalkonferens i Paris.FN-organisationen Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) upprätthåller en lista över världsarv och det står medlemsländer fritt att nominera objekt till listan. En vanlig missuppfattning är att världsarv placerats på listan efter en extern och objektiv värdering av utomstående experter; så är alltså inte fallet. Det är respektive land som lyfter fram de objekt man önskar placera på listan. Därefter beslutar en världsarvskommitté efter rådgivning av experter huruvida objektet uppfyller de krav och de kriterier som finns i konventionen. Att både Gammelstads kyrkstad utanför Luleå och Egyptens pyramider är placerade på världsarvslistan betyder således att Sverige valt att placera kyrkbyn på världsarvslistan, medan Egypten valt ut de välkända pyramiderna. Det innebär däremot inte en värdering av de båda platsernas relativa kulturhistoriska värde. Medlemslandet är därefter i enlighet med konventionen förpliktigat, åtminstone moraliskt, att sörja för att världsarvet bevaras åt eftervärlden. När en miljö eller ett fenomen antagits som världsarv skall det vara en angelägenhet för hela mänskligheten, enligt Unesco.
Sedan den 31 januari 2017 är 193 länder anslutna till konventionen (inklusive USA och Israel som båda lämnade Unesco i januari 2019), därav har 106 ratificerat den, 84 antagit den (71 ”acceptance” och 13 ”notification of succession”) samt 3 anslutit sig (”acceded”) till konventionen. Det finns 1121 världsarv i 167 länder (juli 2019). Av dessa är 869 kulturarv, 213 naturarv och 39 blandade objekt dvs. både natur- och kulturarv. Varje år har tillkommit i snitt 27 världsarv. Italien och Kina har, båda med 55 världsarv, fler världsarv än något annat land, därefter kommer Spanien med 48 världsarv och Tyskland med 46 världsarv.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen