En 71-årig man i det enorma flyktinglägret Kutupalong i Bangladesh har dött i covid-19, rapporterar AFP. Det är det första coronarelaterade dödsfallet i lägret. Nära en miljon människor ur folkgruppen rohingya som flytt från förtrycket i Myanmar lever i lägret.
Minst 29 personer har testat positivt för covid-19 i Kutupalong.
Efter klagomål på trängsel ombord på tåg har SJ hävdat att Folkhälsomyndigheten godkänt att passagerare i olika sällskap numera kan hamna på platser intill varandra, rapporterar DN. Men myndigheten avfärdar att de gett något sådant klartecken.
– Vi får prata med SJ. Jag åkte faktiskt tåg i går, då var det mycket folk på och ärligt talat så var det lite obehagligt, säger generaldirektör Johan Carlson till tidningen.
Folkhälsomyndighetens chefjurist säger att de kan behöva se över föreskrifterna.
Flera SAS-passagerare som SR Ekot pratat med kritiserar flygbolaget för fullbokade plan och att medresenärer tar av sig de munskydd som det är krav på att man bär.
– Vi satt tre och tre i stolraderna. Ja, det var ingen bra upplevelse, säger Anders Söderström från Stockholm som flög Stockholm–Skellefteå, tur och retur, i mitten av juni.
Men enligt Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS, är det inga problem att boka alla platser så länge flygbranschens säkerhetsorganisations riktlinjer följs. Hon lyfter bland annat att ventilationssystemet är så bra att risken för smitta är liten.
Liberalerna förnyar sitt förslag om att en stor nationell folkräkning bör göras igen, skriver TT.
På en pressträff säger partiledaren Nyamko Sabuni att det behövs ett nationellt mål för att minska trångboddheten till 2030.
– Pandemin har visat att trångboddhet är en fråga om liv och död, säger hon.
Enligt Sabuni bör också Boverket få i uppdrag att uppdatera normen för vad som är trångboddhet.
Opinion Coronakrisen gör att alkoholmissbruket ökar och politiken har nu ett ansvar att se till att effektiva satsningar på e-hälsa genomförs. Det skriver tre debattörer, däribland regeringens tidigare psykiatrisamordnare Anders Milton, i en debattartikel i SvD.
”I dag finns, förutom nya läkemedel och psykologisk behandling, digitala hälsosystem som med hjälp av artificiell intelligens och beteendeanalys i realtid kan ge positiva resultat på distans”, skriver de.
Enligt dem riskerar pandemins mest långtgående konsekvens att bli den ökade alkoholismen.
I en enkätstudie med svenskar över 70 år framkommer att åldersgränserna för restriktioner under coronapandemin inneburit att personer i gruppen känner sig kontrollerade av sina barn. Det säger Jannicke Andersson som är universitetslektor i socialt arbete på Högskolan i Halmstad som utfört studien, till SVT Halland.
– Barn och barnbarn tar på sig rollen som den som ska visa omsorg och eftertanke, som ibland övergår i någon form av kontroll.
Folkhälsomyndigheternas riktlinjer lutar sig mot att hög ålder är främsta riskfaktorn för att bli sjuk i covid-19.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel riktar ett varningens finger mot de fyra utpekat ”snåla” länderna i den så kallade frugala fyran: Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike.
Efter ett möte med Italiens ledare Giuseppe Conte i Berlin på fredagen sa Merkel att EU har ”lång väg kvar” innan man kan enas om ett återhämtningspaket för coronakrisen, skriver Politico. Hon öppnade också för att det kan krävas ytterligare ett möte efter helgens toppmöte i Bryssel för att komma i mål med förhandlingarna.
Merkel tycktes rikta sig till de fyra länderna som förespråkar lån framför bidrag när hon sa att hon kan godkänna små förändringar av det avtal som föreslagits, men tänker motarbeta alla försök att riva upp det.
Stödpaketet föreslås vara 750 miljarder euro, eller 8 000 miljarder svenska kronor. Bidragsdelen föreslås utgöra 500 miljarder.
I dag kommer Spaniens premiärminister Pedro Sanchéz till Sverige för att träffa statsminister Stefan Löfven (S) och diskutera EU:s återhämtningspaket efter coronakrisen.
Besöket ses som ett försök från Spaniens sida att övertyga Sverige om att ställa sig bakom det stödpaket från EU som föreslagit. Sverige har, ihop med Danmark, Nederländerna och Österrike, motsatt sig förslaget eftersom man menar att paketet i för hög grad utgörs av bidrag i stället för lån. Hårda förhandlingar väntar vid helgens toppmöte i Bryssel.
Det spanska besöket sker 14–15 juli på Harpsund och en pressträff hålls under onsdagen.
Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i enlighet med Parisavtalets mål är inte bara gynnsamt för klimatet utan även för ekonomin. Det är resultatet av nya beräkningar som forskare vid bland annat Chalmers gör i en studie som publiceras i Nature Climate Change, rapporterar SR Vetenskapsradion och DN.
Forskarna har gjort nya beräkningar i den så kallade DICE-modellen som Yaleprofessorn William Nordhaus fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018. Han drog då slutsatsen att det samhällsekonomiskt är mest optimalt att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100.
Modellen har nu uppdaterats med forskningsresultat gällande exempelvis skador av klimatförändringar i framtiden – den nya slutsatsen är att två grader eller lägre är optimalt.
– Det här visar att det går att motivera kraftfulla klimatåtgärder på rent ekonomiska grunder, säger Christian Azar professor i energi och miljö på Chalmers, till DN.
Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.
Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.
I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.
Det finns en trötthet i att hålla avstånd och följa rekommendationer, varnar flera kommuner i en lägesbild från 19 av 21 länsstyrelser i Sverige.
Allvarligast brister efterlevnaden i samband med alkoholförtäring kvällstid på uteställen men även vid badplatser, restauranger och matbutiker. Det visar sammanställningen över situationen förra veckan.
I sammanställningen skriver även länsstyrelserna att ”personer i åldern 70+ vistas i allt för stor omfattning vid platser där människor samlas” och att unga är sämst på att följa rekommendationerna.
Många vittnar om att de upplevt covid-19-symtom under lång tid, ibland flera månader. Nu får Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag från regeringen att kartlägga de långtidssjukskrivna, rapporterar TT.
Med kartläggningen vill man både hitta information om möjliga behandlingar och förbättra kunskapsläget inom sjukvården.
– Särskilt viktig information just nu är att inte automatiskt utgå från att utdragen feber i flera månader beror på covid-19. Det kan vara andra allvarliga sjukdomar som ligger bakom, Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården vid Socialstyrelsen.
Antalet besök hos digitala vårdgivare som Kry och Min doktor har under vissa månader dubblats sedan coronapandemin bröt ut, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
De privata vårdgivarna online har tagit emot totalt över 800 000 besök fram till i maj i år. Det kan jämföras med de 1,1 miljoner besök som gjordes där under hela förra året.
– Jag tror att många har fått upp ögonen för den här möjligheten. Dessutom har man en tillgänglighet man kanske inte alltid har i den fysiska vården, säger Kent Bobits, verksamhetsutvecklare för e-hälsa på Region Sörmland, där merparten av de digitala vårdgivarna är registrerade.
Efter en kylig start på juli väntas nu ett högtryck komma in över landet under torsdagen, rapporterar Expressen. I Svealand och Götaland kan det bli upp till 25 grader.
– Men det kommer bli varmare överallt, på torsdag kan stora delar av landet nå över 20 grader, säger Maria Augutis, meteorolog på väderinstitutet Storm, till tidningen.
Redan nästa vecka ser prognosen däremot ostadigare ut.
På torsdag och fredag stiger temperaturen återigen i stora delar av landet efter en ovaligt kall juli. Fram tills nu har en seglivad jetström svept in kyliga vindar över landet men nu väntas temperaturerna stiga över 20-strecket på många håll och klättra till 25 på vissa ställen.
– Det finns en liten ljusning här senare i veckan för dem som gillar varmare väder, säger Emelie Karlsson, meteorlog på SMHI.
Framåt helgen ser vädret återigen ut att bli mer ostadigt.
Bli Omni Vän
