Framtidens förort är tätare och mer som innerstaden
Den tidigare idén om förorten som en separat enklav vars enda koppling till innerstadslivet utgörs av kollektivtrafiken, är på väg bort. Det hävdar tidskriften Quartz i en längre artikelserie på temat, där man tittat på hur man bygger ut de snabbast växande storstäderna i världen.
En av de trender man beskriver kallas ”placemaking” och går i korthet ut på att möta invånarnas behov ur ett kvartersperspektiv med ett fokus på levande gemensamma samlingsplatser. Man tänker mer klassisk innerstad och mindre funktionsseparerad förort.
”De flesta människor lever sina liv i kvartersskala, och inte i en megastadsskala. En policy som införs i stadskärnan har ofta ingen effekt på den som lever i utkanten” skriver Quartz.
Täta och blandade miljöer med både bostäder, kommersiell verksamhet och tydliga samband mellan stadsdelarna har redan börjat göra comeback, då det har visat sig att de flesta människor trivs bäst i städer med gatumönster av rutnätskaraktär och tydligt definierade samlingsplatser som torg och parker. Även den australiska sajten The Urban Developer skriver i en artikel att mindre kvarter och förtätning präglar morgondagens stadsplanering och att idén om utglesning med förorter hör det förra århundradet till.
Wired konstaterar att städer tidigare växte sig stora av en ren slump och att planeringen därför ofta har präglats av ett ad hoc-tänkande. I dag har vi bättre möjligheter att detaljstyra stadsutvecklingen. Det här gör att arkitekter och stadsplanerare kan skapa städer som är roligare, vackrare och mer miljövänliga. The Urban Developer konstaterar att man tack vare digitaliseringen och uppkopplade objekt kan göra städerna mer effektiva och tillgängliga för invånarna när det handlar om till exempel kollektivtrafik, vård och tillgång till allmänna platser.
En framtid med tätare stadsmiljö där man helst aldrig ska behöva lämna kvarteret är framtidens melodi, skriver Quartz.
