Frankrike kräver att USA backar om ICC-beslutet
Frankrike kräver att USA backar från hotet om att rikta sanktioner mot personer som samarbetar med Internationella brottmålsdomstolen (ICC), skriver Reuters.
Enligt Frankrike bryter USA:s agerande mot Romstadgan. Den franska utrikesministern Jean-Yves Le Drian anser att det amerikanska agerandet hotar det internationella rättssystemets självständighet.
Beslutet har tidigare kritiserats från flera håll, bland annat av Sveriges utrikesminister Ann Linde som kallade det ”djupt bekymmersamt” i en intervju med Ekot.
bakgrund
Internationella brottmålsdomstolen
Wikipedia (sv)
Skall inte förväxlas med Internationella domstolen i Haag.Internationella brottmålsdomstolen (engelska International Criminal Court, ICC, franska Cour pénale internationale, CPI, ibland förkortat ICCt för att särskilja det från International Chamber of Commerce), etablerades 2002 som en internationell domstol och en permanent tribunal för att åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser enligt bland annat Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen.Tribunalen har sitt säte i Haag, Nederländerna, men regelverket för ICC tillåter att den kan hålla sammanträden var som helst.
bakgrund
Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen
Wikipedia (sv)
Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen är grunddokumentet för bildandet av Internationella brottmålsdomstolen i Rom den 17 juli 1998.
Sveriges regering beslöt 17 september 1998 att underteckna stadgan vilket skedde 7 oktober 1998. Den svenska regeringen har sedan beslutat att ratificera stadgan och att samtidigt avge en förklaring om att Justitiedepartementet skulle vara den kanal för domstolens framställningar som avses i stadgan. I och med ratificeringen är Sverige bundet av stadgan, vilket innebär att Sverige är skyldigt att utlämna alla personer - även svenska medborgare - som blir åtalade vid domstolen.
Det är hittills 108 stater, som undertecknat stadgan (20 januari 2009). Av dessa är 30 afrikanska stater, 14 asiatiska, 23 latinamerikanska och 41 övriga stater.Förre amerikanske presidenten Bill Clinton undertecknade för USA:s räkning stadgan under sin sista månad som president. Under George W. Bushs presidentskap har undertecknandet återkallats. På samma sätt har Israel handlat.
Det råder delade meningar om detta kan ske ensidigt och i så fall vilken betydelse detta kan ha. I alla händelser har USA aldrig ratificerat stadgan varför USA inte är bundet så återkallandet får ses endast som en klar markering utan direkt juridisk betydelse. Hade USA ratificerat stadgan så hade USA vara tvingade att stänga alla sina fångläger - varav Guantánamobasen är den mest beryktade - runt om i världen omedelbart. USA har dessutom träffat ett antal bilaterala avtal med andra stater i vilka avtalats att amerikanska medborgare inte kan lagföras i annat land än USA.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen