Furukris i Sverige trots global träboom
Svenska sågverk går på högvarv och den globala produktionen steg till rekordnivåer i fjol – drivet av stark efterfrågan i Kina.
– Vi ser ingen mättnad i Kina, säger Johan Freij, affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank, till TT.
Smolken i glädjebägaren är att efterfrågan på furu, eller sågad tall, rasat sedan eurokrisen dämpat byggandet i Sydeuropa.
bakgrund
Furu
Wikipedia (sv)
Furu är virket från trädet tall. Tallen har stor betydelse för den svenska träförädlingsindustrin och därför avverkas den i stor mängd. Furu är mycket användbart och används till mycket, bland annat till pappersmassa, inredning och möbelvirke, båtvirke samt byggnadsvirke och bränsle.
Fetved är detsamma som kådrik furu, det vill säga innehållande höga halter av röthämmande ämnen. Detta virke används till utvändiga snickerier och fönster. Tallarna växer på svaga boniteter, men genom olika metoder kan man skapa fetved.
Nytt furu är ganska ljust (dock mörkare än gran), men mörknar efter att långvarigt utsatts för ljus. Vissa klarlacker filtrerar de delar av solljuset som är orsaken till att träet mörknar. Furu behandlat med sådan lack håller sig ljust längre.
Densiteten kan variera inom vida gränser, och påverkas av många faktorer. Bl a av var man mäter i trädet (nära roten eller närmare toppen, i kärnveden eller i splintveden), växtplatsens klimat och bonitet o.s.v.. Generellt är densiteten hos tall som växt i södra Sverige högre än hos tallar i norr. Täta skogsbestånd ger högre densitet än gallrade bestånd. Typiskt värde för torrt virke är 510 kg/m3.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen