”Går jättebra att sörja Cecil och tröstäta oxfilé”

”Varför väcker lejonets död så starka känslor?”. Elsa Kugelberg försöker i en ledarkrönika i DN reda ut reaktionerna efter lejonet Cecil, som dödades för trofén av en amerikansk tandläkare.
En del har menat att det inte går att sörja lejonet och samtidigt sponsra köttindustrin som målar på dag in och dag ut. ”Det går jättebra att sörja Cecil och tröstäta oxfilé”, skriver Kugelberg.
Det är inte djurens rättigheter som är centrala utan mänsklig djurvård. Lagar mot djurplågeri är snarare lagar mot att vara en hemsk människa, resonerar ledarskribenten. ”Tandläkaren hatas inte för att Cecil nu är död, utan för att han uppenbarligen tycker att hans egen njutning rättfärdigar hänsynslöst våld mot vad som anses vara en individ”.