Gödselbassäng avslöjar klimatavtryck

Datainsamling och mjölkbönder – hur hänger det ihop? Faktum är att det finns en tydlig koppling. Arlabönder har en lång tradition av nytänkande och har alltid utforskat nya och bättre sätt att värna om djur och natur. Något som med dagens teknik blir allt lättare.

 För att minska utsläppen på gårdarna introducerade Arla år 2020 ett nytt klimatberäkningsprogram som innebär att bönderna rapporterar data som rör allt från bajs och pruttar till grödor och växter. Syftet? Att minska Arlagårdarnas klimatavtryck med 30 procent till år 2030.

Bajs, pruttar och rapar från korna genererar växthusgaser. Genom att se över kornas foder och se till att de får rätt mängd och sort går det att minska utsläppen av kväve – något som kallas proteineffektivitet. För mycket protein i fodret kan leda till högre kvävehalter i gödseln och därmed ökade utsläpp. Därför är det viktigt att proteinnivåerna analyseras och optimeras konstant – de ska vara lagom, helt enkelt.

Ett annat sätt att minska klimatavtrycket är att använda mark och grödor mer effektivt. Det kan till exempel handla om att använda nya grödor med högre näringsutbyte eller att optimera tillverkningen av ensilage (de vita balarna du ser på fält runt omkring i landet).

All ”skitdata” och “foderfakta” samlas i en stor databas som sedan analyseras av bönder och rådgivare. På så vis kan gårdarna jämföra sina resultat och dra lärdom av varandra. Datan används även till forskning för att minska mjölkens klimatavtryck ännu mer.