Halva världen äter det – nu pågår kampen mot vädret för att rädda riset

Det faktum att mänskligheten i dagsläget är så beroende av ris gör att all påverkan på produktionen får enorma konsekvenser. Mer än hälften av världens 8 miljarder människor har ris som sin huvudsakliga föda.

Ris, med sin ekonomiska vikt som en av de mest odlade grödorna och dess djupt rotade kulturella betydelse, spelar en avgörande roll i att försörja människor och stävja svält runt om i världen.

Forskare har framhållit att faran vid påverkan av risproduktionen är svår att överdriva. När tillgångarna hotades 2008 slog priserna i taket och paniken spreds sig, skriver Scientific American och pekar på hur upplopp följde såväl i Bangladesh som i Egypten och Haiti.

I takt med jordens befolkningsökning kommer påverkan bli ännu större.

– När vi nu närmar oss ytterligare en miljard människor i de mest sårbara områdena, är det här en tydlig varningssignal, säger Louis Verchot, chef vid International Center for Tropical Agriculture, till tidningen.

Ris har pekats ut som den odlade gröda som är mest sårbar för framtida klimatförändringar.

Varför? Det växer i första hand på platser som redan är utsatta för extremväder och som i takt med jordens uppvärmning väntas utsättas för kraftigare stormar, värre torka och värmevågor. Dessutom odlas det ofta i ekosystem som floddeltan, där stigande vattennivåer får stor påverkan.

Om värmevågorna blir fler och kraftigare kan risskördarna komma att minska med upp till 40 procent till slutet av det här århundradet, visar en forskningsstudie i den vetenskapliga tidskriften Agronomy and Soil Science.

Forskarna konstaterar att större delen av världens risproduktion finns i områden där temperaturerna i nuläget ligger runt de optimala – ”därför skulle stigande medeltemperaturer eller kortare värmevågor under känsliga växtperioder bli katastrofala”.

Även om ris kan växa i temperaturer upp till 40 grader påpekar författarna att blommorna blir stressade av värme.

Höga nattliga temperaturer utgör en extra utmaning för riset, och enligt beräkningar i en annan studie kan en ökning på en grad av nattemperaturer över 35 grader minska risavkastningen med tio procent.

I slutet av 2000-talet beräknas exempelvis en tredjedel av det thailändska riset ha försvunnit, enligt en rapport från Stockholm Environment Institute (SEI) 2021. Det är antagligen lågt räknat eftersom SEI inte tagit med framtida väderförändringar i beräkningen utan utgått från nuvarande förhållanden.

Svår, och den förväntas bli värre. Odlingen världen över beräknas minska på grund av klimatförändringarna redan i år, skriver New York Times som gjort ett långt reportage om hotet mot riset.

Vietnam, en av de största risproducenterna i världen, planerar att helt avveckla odling på en yta på 50 000 kvadratkilometer i Mekongdeltat under året – motsvarande storleken på hela Västra Götaland. De har bland annat drabbats av att det inte längre finns tillräckligt med färskvatten att skölja bort saltvattnet ur risfälten – ett problem som växer i takt med stigande temperaturer.

Det går inte heller längre att räkna med att monsunsäsongen inleds i maj, därför tvingas de vietnamesiska risbönderna under torra år att så riset tio till 30 dagar tidigare än brukligt. Vid kusten kombinerar man därför allt oftare risodling med räkodling – men det är inte oproblematiskt. Med räkor följer nämligen relativt stora risker för sjukdomar och att marken blir obrukbar.

Ytterligare en utmaning med ris är att det i sig utgör en klimatfara. Vid risodling genereras den potenta växthusgasen metan, som i sin tur bidrar till uppvärmningen av atmosfären. Dessutom används betydande mängder konstgödsel i moderna odlingssystem, vilket leder till frisättning av en annan växthusgas, kväveoxid.

En central fråga är att hitta rissorter som kan överleva varma nätter vilket är en av de mest akuta farorna med klimatförändringarna för risodlingen.

Vid ett labb på Arkansas State University har biokemisten Argelia Lorence samlat 310 olika rissorter. Många är uråldriga och få används nuförtiden – men Lorence tror att deras genetik kan vara nyckeln till lösningen. Hittills har hon identifierat två gener som besitter förmågan att tåla de fruktade varma nätterna och som kan användas för att avla fram nya hybridvarianter, berättar hon för New York Times.

Multinationella fröföretag följer spänt utvecklingen. Ricetec, som de flesta risodlare i sydöstra USA köper sina frön från, investerar i Lorences forskning. I Bangladesh testas varianter som är tåliga nog att överleva i översvämmade områden under flera dagar. Andra sorter kan växa i jord med hög salthalt.

Oavsett hur klimatet utvecklas är det avgörande för landet att öka risproduktionen, betonar forskningschefen Khandakar M. Iftekharuddaula vid Bangladeshs risforskningsinstitut.

– Tryggheten för riset är synonymt med tryggheten för livsmedelstillgången.

I det senaste genombrottet i forskningen används gentekniken Crispr för att skapa ett nytt slags genmodifierat risfrö.

Riset beskrivs som långt mer motståndskraftigt mot såväl skadedjur och sjukdomar som miljöfaktorer. Dessutom släpper det till skillnad från vanligt ris knappt ut någon metan vid odlingen. Forskarna bakom studien beskriver det som en potentiell ”frälsare” för risförsörjningen.

Till skillnad från traditionellt genmodifierade växter innehåller dessa inte några gener från andra organismer. De kallas ”transgene clean”, vilket innebär att de istället modifierats genom att redigera eller ta bort befintliga gener. Forskarna bakom upptäckten menar att dessa är mer accepterade att använda brett och hoppas på att det ska revolutionera framtidens risförsörjning.

– Även om betydande framsteg redan har uppnåtts genom konventionell växtförädling kan biotekniska verktyg, som transgenik och gensaxar hjälpa till att möta framtida behov, säger Antonio Costa de Oliveira, vid Federal University of Pelotas i Brasilien, som lett studien.

Och det är inga små krav. Till år 2050 väntas konsumtionen av ris ha ökat med 50 procent och nå den svindlande mängden 1,125 miljarder ton per år.