Hem
Heroinbeslag i norska tullen. (Aas, Erlend / TT NYHETSBYRÅN)

”Heroin på frammarsch – krävs nationell strategi”

Det behövs en nationell strategi för behandling av opioidberoende, som heroin och morfin.
Det skriver flera debattörer aktiva inom medicin och sjukvård på SvD Debatt. De pekar på att undermåliga behandlingar mot beroendet ger dåliga resultat och både leder till läckage av narkotiska läkemedel och gatu­missbruk med risk för dödliga överdoser.
”Heroinet är nu återigen på frammarsch, sannolikt delvis på grund av sönderfallet i Afghanistan, varifrån en övervägande del av världens heroin nu kommer.”
Det saknas specifika anvisningar om hur en högkvalitativ behandling ska se ut, menar debattörerna, och kräver förändring.

bakgrund
 
Opioid
Wikipedia (sv)
Opioider är en grupp substanser med morfinliknande verkningsmekanism, som kan delas in i tre undergrupper; opiater (opiumalkaloider), semisyntetiska och helsyntetiska opioider. De binds vid opioidreceptorer, som finns på cellytorna i framför allt centrala och perifera nervsystemet, och alltså framkallar likartade medicinska effekter som kroppens egna opioidpeptider (till exempel endorfin), men kraftigare. Namnet kommer från opiater, det vill säga opioider som förekommer naturligt i opiumvallmon och som var de först kända opioiderna. Att röka opium var en mycket använd smärtlindringsmetod innan substanserna kunde framställas i ren form. Länge var opioid ett namn på alla ämnen med en likartad effekt som opium, men efter att receptorerna upptäckts på 1970-talet så uppstod den nya, något snävare, definitionen. Numera använder man endast benämningen "opiat" när det gäller substanser som härleds ur opium, bland annat morfin med dess derivater. Under 1900-talet började även syntetiska opioider framställas på konstgjord väg, exempel på sådana är tramadol, ketobemidon och petidin. Många av dessa framställdes under tidigt 1900-tal i försök att göra icke beroendeframkallande opioider för medicinskt bruk som substitut till morfin och heroin, men några ej beroendeframkallande sådana substanser har aldrig kunnat framställas. ^ Bodll Monwell, Björn Johnson, Arne Gerdner (2015). ”Opiater eller opioider? Dags att städa bland begreppen”. Läkartidningen (43).

Debattörerna

Markus Heilig, professor i psykiatri, Linköpings Universitet
Åsa Magnusson, med dr, överläkare, ordf Svensk Förening för Beroendemedicin
Bodil Monwell, kurator, doktorand vid Hälsohögskolan, Jönköping
Sven Andreasson, professor i socialmedicin, Karolinska Institutet
Anders C Håkansson, universitetslektor i beroendemedicin, Lunds Universitet
Joar Guterstam, överläkare, vice ordf Svensk Förening för Beroendemedicin
Bengt Sternebring, docent, överläkare, facklig sekreterare Svensk Förening för Beroendemedicin
Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö Högskola
Martin O Olsson, överläkare, doktorand, Lunds Universitet
Martin Kåberg, överläkare psykiatri/beroende, specialistläkare i infektionssjukdomar
Leif Grönbladh, med dr, fd chef metadonprogrammet, Uppsala
Hanna Ljungvall, doktorand, fd chef metadonprogrammet, Uppsala
Anders Hammarberg, PhD, psykoterapeut, Karolinska Institutet
Kent Nilsson, professor, Centrum för klinisk forskning, Västerås
Nitya Jayaram-Lindström, assistant professor, Karolinska Institutet

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen