Hotade att könsstympa sina två döttrar – åtalas

Kvinnlig könsstympning, förr också kallat kvinnlig omskärelse, innebär borttagande av hela eller delar av de yttre kvinnliga könsorganen, det vill säga klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar. Kvinnlig könsstympning utförs på flickor främst i olika delar av Afrika och Asien, ibland inom ramen för en initiationsrit, och betraktas i många fall som en förutsättning för att flickan ska kunna gifta sig. I vissa grupper anses ingreppen vara religiöst motiverade, medan de i andra inte alls anses ha att göra med religion. Världshälsoorganisationen beräknar att tre miljoner flickor könsstympas varje år och Unicef uppskattar att minst 125 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade. I olika delar av världen praktiseras olika former av kvinnlig könsstympning, som är mer eller mindre omfattande. Ingreppet innebär alltid smärta och blödning, och omedelbara medicinska komplikationer som svårighet att urinera kan uppstå. Långsiktiga medicinska komplikationer kan också uppstå och beror på vilken typ av ingrepp som gjorts. Problem vid menstruation och med urinvägsinfektioner har rapporterats, liksom smärta vid samlag och problem vid förlossning. Som vid alla snitt i kroppen finns också alltid risken för infektioner i såret. Det har uppstått ett glapp mellan bilden av utbredda hälsorisker och den verklighet de berörda upplever. Detta har lett till att en del organisationer har lämnat det starka fokuset på hälsorisker och istället börjat betrakta frågan om könsstympning som en fråga om kvinnors rättigheter och rätt till kroppslig integritet. Ingen kan säga säkert när och varför olika former av kvinnlig könsstympning en gång uppstod. De tidigaste historiska beläggen går tillbaka ett par tusen år i tiden.