Hem
Arkivbilder. (TT)

”I Srebrenica pratade vi också om normer”

”I dag hedrar vi Srebrenicas offer, samtidigt som vi inte verkar ha dragit någon som helst lärdom av folkmordet.”
Det skriver Ida Dzanovic i en debattartikel i Aftonbladet. Hon är grundare av ”11 julipriset” som delas ut till de som kämpar mot islamofobi och rasism.
Dzanovic skriver att högerpopulister har släppts fram och att fasen att bekämpa hatretoriken har övergått i fasen där handlingarna av sagda ord måste hindras.
”Mitt Sverige, mitt älskade Snöflingornas Land, min trygghetens oas där jag vill se mitt lilla frö växa upp, terroriseras av anlagda bränder på flyktingförläggningar.”
Dzanovic finner paralleller till folkmordet i Srebrenica.
”I dag minns jag tiden då våldsamma grupper började möta varandra där ute för att ’patrullera i skydd för sina egna’. Till en början bestod patrullerna av extrema nationalister och strax därefter blev de mina grannar, kusiner och barndomsvänner.”

bakgrund
 
Srebrenicamassakern
Wikipedia (sv)
Srebrenicamassakern kallas det folkmord som ägde rum från 11 till omkring 22 juli 1995 i staden Srebrenica med omnejd i Bosnien och Hercegovina under Bosnienkriget. Sammanlagt beräknas omkring 8 000 bosniaker (bosniska muslimer), huvudsakligen män och pojkar i åldrarna 13 till 78, ha dödats av bosnienserbiska styrkor under ledning av general Ratko Mladić. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien slog 2004 fast att Srebrenicamassakern utgjorde ett folkmord. Massakern anses allmänt vara den grövsta krigsförbrytelsen som ägt rum i Europa sedan andra världskriget.
bakgrund
 
alkankrigen
Wikipedia (sv)
Balkankrigen avser de två krig som ägde rum i sydöstra Europa 1912 och 1913. Första Balkankriget bröt ut den 8 oktober 1912 när Bulgarien, Grekland, Montenegro och Serbien (se Balkanförbundet), anföll det Osmanska riket vilket avslutade dess 500-åriga styre på Balkan i ett sju månaders långt fälttåg som resulterade i Londonfördraget. Andra Balkankriget bröt ut den 16 juni 1913 då Bulgarien var missnöjd över fördelningen av bytet i Makedonien, som gjorts i hemlighet av dess tidigare allierade, Serbien och Grekland. Deras arméer slog tillbaka den bulgariska offensiven, gick till motattack och trängde in i Bulgarien, medan Rumänien och Osmanska riket tog tillfället i akt att ingripa mot Bulgarien och gjorde territoriella vinster. I det resulterande Bukarestfördraget förlorade Bulgarien de flesta av de områden som vunnits under det första Balkankriget.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen